Tagom först Alf Svensson i betraktande: han menar att oviljan mot Israel är beklaglig i o m att det är "enda demokratien" i trakten (Libanon har han kanske glömt hvar det ligger?).
Nå, i en demokratie af modern vesterländsk typ anses en kristen ha rätt att utöfva, bekänna och uttrycka i syfte att sprida sin kristna religion. Liksom (om vi taga det moderna vesterlandet minus diktaturer och terror) andra religioners anhängare sin.
I staten som kallar sig Israel är kristen proselytism förbjuden. Likaväl som i mollornas Iran. Skilnaden är i straffsats (i Persien är dödsstraff tänkbart), men i staten som har en blå så kallad davidstjerna i flaggan, är kristen proselytism också förbjuden.
Så Norges poliser. Första budet var att Anders Behring Breivik var en kristen fundamentalist. Jo tack, beskrifningen passar ypperligt på en man som intet varit i kyrkan på 17 år och intet längre anser sig ha en personlig relation till Kristus, samt dessutom varit frimurare årena fram till attentaten. Han uteslöts förstås omgående, men i alla fall: frimurerie är ingen plats för oss kristna fundamentalister.
Nu har han varit häktad och omhäktad från 22. juli till 22. september. Isoleringen må vara extra tröttande för en frimurare. Han har ju ingen Gud att underhålla en personlig relation med, bara ett löst förhållande till kristen tradition. Om han intet varit uppe i tingsrätten (och jag har intet hört talas om ngt domslut) verkar tiden för häktning ha öfverskridits digert.
Men det verkligt idiotiska är att norska polisen - icke tröttade af sin första tabbe - nu anse att lyckta dörrar är ett vilkor för att hindra honom att signalera förstörelse af bevis till eventuella medbrottslingar. Han verkar ju mycket tydligt intet vara ute ett smack för att dölja sin gerning utan för att propagera för dess rättfärdigande. Hvad som var på tapeten, att öfverlefvande och anhöriga till dödade skulle få vara med, torde knappast ha varit ngt tänkbart medel att meddela sig med medbrottslingar. Om deremot hans medbrottslingar vore just frimurare uppsatta bland domare, advocater, poliser, häktes- eller fångvårdspersonal, et c, så är förhandling bakom lyckta dörrar som gjort för att de skulle ha tillfälle att förstöra bevismaterial han råkar tipsa dem om, liksom faktum att han hindrades att läsa upp en declaration inför rätten knappast luktar "audietur et altera pars" eller ens tittande på alla relevanta eller ens tänkbart relevanta bevis.
Är meningen att ingen utom de "discretaste" skall höra hans mening med att faktiskt ha skonat en elfva-åring och en polack som båda två hade bett honom om det? Kan han ha en replik mot aborterna i tanken, eller är det bara en pik mot algeriska FLN under afrikanska kriget fram till 1962? Eller en vilja att intet vara sämre än dem? Är isoleringen menad att hålla honom okunnig om hvad som hände i London under några dagar, för att intet ge honom en enda poäng i argumenteringen? Säkerhetsaspekten har i hvart fall spelats öfver ordentligt af norska polisen.
Hans-Georg Lundahl
22 september 2011
Beauvais
Nå, i en demokratie af modern vesterländsk typ anses en kristen ha rätt att utöfva, bekänna och uttrycka i syfte att sprida sin kristna religion. Liksom (om vi taga det moderna vesterlandet minus diktaturer och terror) andra religioners anhängare sin.
I staten som kallar sig Israel är kristen proselytism förbjuden. Likaväl som i mollornas Iran. Skilnaden är i straffsats (i Persien är dödsstraff tänkbart), men i staten som har en blå så kallad davidstjerna i flaggan, är kristen proselytism också förbjuden.
Så Norges poliser. Första budet var att Anders Behring Breivik var en kristen fundamentalist. Jo tack, beskrifningen passar ypperligt på en man som intet varit i kyrkan på 17 år och intet längre anser sig ha en personlig relation till Kristus, samt dessutom varit frimurare årena fram till attentaten. Han uteslöts förstås omgående, men i alla fall: frimurerie är ingen plats för oss kristna fundamentalister.
Nu har han varit häktad och omhäktad från 22. juli till 22. september. Isoleringen må vara extra tröttande för en frimurare. Han har ju ingen Gud att underhålla en personlig relation med, bara ett löst förhållande till kristen tradition. Om han intet varit uppe i tingsrätten (och jag har intet hört talas om ngt domslut) verkar tiden för häktning ha öfverskridits digert.
Men det verkligt idiotiska är att norska polisen - icke tröttade af sin första tabbe - nu anse att lyckta dörrar är ett vilkor för att hindra honom att signalera förstörelse af bevis till eventuella medbrottslingar. Han verkar ju mycket tydligt intet vara ute ett smack för att dölja sin gerning utan för att propagera för dess rättfärdigande. Hvad som var på tapeten, att öfverlefvande och anhöriga till dödade skulle få vara med, torde knappast ha varit ngt tänkbart medel att meddela sig med medbrottslingar. Om deremot hans medbrottslingar vore just frimurare uppsatta bland domare, advocater, poliser, häktes- eller fångvårdspersonal, et c, så är förhandling bakom lyckta dörrar som gjort för att de skulle ha tillfälle att förstöra bevismaterial han råkar tipsa dem om, liksom faktum att han hindrades att läsa upp en declaration inför rätten knappast luktar "audietur et altera pars" eller ens tittande på alla relevanta eller ens tänkbart relevanta bevis.
Är meningen att ingen utom de "discretaste" skall höra hans mening med att faktiskt ha skonat en elfva-åring och en polack som båda två hade bett honom om det? Kan han ha en replik mot aborterna i tanken, eller är det bara en pik mot algeriska FLN under afrikanska kriget fram till 1962? Eller en vilja att intet vara sämre än dem? Är isoleringen menad att hålla honom okunnig om hvad som hände i London under några dagar, för att intet ge honom en enda poäng i argumenteringen? Säkerhetsaspekten har i hvart fall spelats öfver ordentligt af norska polisen.
Hans-Georg Lundahl
22 september 2011
Beauvais
2 comments:
Och han har varit på Pride, denne Anders. Knappast heller "fundamentalistiskt kristen", som norska politiet yttrade, om denna länk stemmer:
http://www.realisten.se/2011/08/02/anders-behring-breivik-deltog-i-pridefestivalen/
Han har troligen, som icke kristen, vissa likheter med Hitlers tänkande:
Hitler poängterar också att han är motståndare till det utopiska tänkandet – han inser faran i att vänta tills man hittat en helt perfekt och problemfri lösning innan man förändrar samhället, eftersom man då kan komma att vänta tills det är för sent.
"Nu handlar det emellertid vid helandet av en folkkropp från en djupgående och elakartad sjukdom inte om att finna på ett recept som i sig självt är helt giftfritt, utan istället inte sällan om att bota en förgiftning med ett motgift. [...]"
M a o, beredskapen att göra ondt för att godt skall komma deraf, eller "ondt skall med ondt fördrifvas".
Post a Comment