När skapelsen diskuteras utifrån kristen synvinkel sker det ofta utifrån två olika perspektiv. Teistisk evolution, som handlar om att Gud har skapat genom evolution under en lång tid, och ung-jord-kreationism, där Gud genom sitt ord skapat från tomma intet och jorden är ung. Dessa perspektiv har kommit att betraktas som de enda alternativen. Därför skriver jag för att ge en grov skiss av ett alternativt synsätt: Gammal-jord-kreationism.
Det fins två varianter af den, event combinerbara : dag-tidsålder-theorien och gap-theorien.
Den ena säger (och företräds af Hugh Ross) att de sex dagarne voro tidsåldrar af årmilljoner.
Den andra säger (och företräddes af William Smith, engelsk geolog tidigt 1800-tal) att ett gap föreligger mellan vers 1 och vers 2 af Genesis 1. Att en catastroph hade GJORT jorden öde och tom. Att en hel del långa tider och många successiva faunor hade existerat tidigare.
Att dag 1 var en ny skapelse efter förödelsen af en tidigare, om hvilken enda säkra uppgift vore "i begynnelsen" och de klipp- eller jordlager som hänföras till "före dag 1".
Denna torde vara hvad Tolkien hade i tankarne, ngt, i sin uchronie Silmarillion / Bilbo / Sagan om Ringen. Jag misstänker han hade (som geologie-intresserad) läst William Smith.
Emellertid, båda stöta på en hel del exegetiska problemer.
Det är svårt att förneka att universum är gammalt.
Serskildt för dem som taga conventionnel astronomie på allvar.
Om aflägsnaste synliga stjernor äro 13 milliarder ljusår från oss (eller voro det när deras nu här synliga ljus utsändes till oss), fölger att de måste ha existerat för 13 milliarder år sedan.
Å andra sidan, om alla methoder att mäta stjernors afstånd (stjernors, d v s fix-stjernors, icke planeters!) äro på hal is, kan universum vara mycket mindre än 13 milliarder ljusår kring oss, och då faller detta argument för ett universum "äldre än bibliska skapelsen".
Fixstjernor måste logiskt sedt vara utanför alla planeter vi ha i närheten. Annars skulle planeter intet skymma stjernor.
Nu göra de det väldigt regelbundet. Om en astrolog säger "Jupiter i Jungfrun" kunna vi ju bortse från hvad han ger för horoskopiska bedömningar till folk födda i september eller augusti, men det betyder rent astronomiskt att Jupiter antingen skymmer stjernbilden Jungfrun eller snarare skymmer de delar af den som Jupiter är stor nog att täcka (deraf uttryck som "första huset/andra huset/tredje huset" och Jupiter lär knappast täcka ens ett "helt hus" i taget). det vill säga, stjernbilden Jungfrun som består af fixstjernor är sedd från oss utanför och längre bort än Jupiter. Och så vidare med andra planeter. Om nu afståndet till yttersta kända objecten som Pluto och Charon är 30 ljusminuter (har jag hört tidigare) eller fyra ljustimmar (slutsats af nyhet läst idag, kan ha missförståtts) eller hvad det nu kan vara, måste stjernor, inclusive då de aflägsnaste, vara längre bort - men knappast automatiskt bara för detta hela 13 och ett halft milliarder ljusår bort.
Ideologien om dessa "ljusårs afstånd" är grundad i Heliocentrismen.
Om jorden rör sig kring solen (och denna står hyfsadt still i förh. till fixstjernor) borde dessa från jorden se ut so om de rörde sig. Detta theoretiskt förutsagda fenomen utifrån heliocentrismen kallas parallax. Ett observeradt fenomen kallas också parallax, för att det identifierats med denna förutsägelse eller test-implication af heliocentrismen (en test-implication som påpekades af St Robert Bellarmino och erkändes i princip af Galileo 1616).
Om nu det observerade fenomenet ÄR denna slags parallax, och den uppmätts rätt, så kan man af "parallaxens" storlek och "jordens kända half-banafstånd från sig sjelf kring solen" göra trigonometriska beräkningar om afstånd till stjernorna.
Om, som jag nu tror, detta observerade fenomen INTET är parallax, och jorden står stilla och solen rör sig (rörd af en engel kring ecliptican) och stjernorna röra sig litet grann i tact med solen (rörda af englar) - och för den delen planeterna också röras af englar i blomlika mönster af "cirklar" kring ett centrum som rör sig i "cirkel" och ligger i solen, ja då är det intet jordens utan solens half-bane-afstånd från sig sjelf som är kändt. Och detta faller utanför trianglar der "parallax"-vinkeln kan räknas in som känd storlek. Då ha vi intet ens ngn garantie att alpha Centauri är fyra ljusår bort, än mindre att ngt synligt object är 13 och en half milliarder ljusår bort.
Och då faller DETTA argument för universums stora ålder.
Dateringsmetoderna som talar för det är många. De som menar att universum är ungt måste därför ge förklaringar till var och en av dessa.
Vore fallet om hvar och en af dem hade calibrerats oberoende af alla andra och stode på theoretiskt säker grund.
Om deremot få ha ens en delvis oberoende och säker calibrering, är saken annorlunda.
Af methoderna att mäta stjernors afstånd är INGEN oberoende af parallax-trigonometrien. Nästa steg är statistik i stjernor, af Herschel : om en stjerna är af en viss typ måste den vara så stor, och måste dermed kunna afståndsmätas med hjelp haf huru stor den ser ut från oss. Uppenbarligen bygger den methoden i hvart fall i en början på de närmaste stjernorna - enligt parallax-mätningen. Och likaså alla andra methoder ända ut till "tretton och en half miliarder ljusår bort".
Och lika illa är det med methoderna kring datering.
Kalium-Argon (den vanligaste för årmillioner) har calibrerats och vissa grundexempler daterats utifrån relativa åldrar i "geologiska colonnen" - och detsamma gäller en del andra. Så om geologiska colonnen faller - och det gör den! - falla nästan alla andra, bara C14 qvar.
Och C14 hoppas jag att svaret redan är kändt : om man intet på ANDRA grunder kan utesluta att atmosfären är yngre eller obetydligt äldre än uppskattningsbar tid för uppbyggnad af jemnvigtsläge mellan radiocactivt förfall och nybilnding, så kan en låg halt i ett skelett eller träfossil bero intet enbart på förfallet som skett sedan varelsen slutade andas, utan äfven på låg halt i atmosfären den andades i.
Antag att C14 har sexton enheter (t ex klick på geigermätaren per viss tid)* i nuv atmosfär. Om ett fossil är från när atmosfären hade åtta enheter, så lägger det till en halfveringstid. Hade atmosfären bara fyra enheter, lägger det till två halfveringstider. Hade atmosfären bara två enheter lägger detta till tre halfveringstider till resultatet från conventionnelt jobbande labb. Och så vidare.
Att man als kunnat mäta halfveringstiden för C14 beror på att en viss mumie af en viss farao anses ha historiskt daterats till så länge sedan och har halfva halten af nuvarande atmosfär eller ngt dylikt. Egentligen borde halfveringstiden kollas upp på närmare exempler - men det sker också i archaeologien der den sammanfaller med historian.
Till exempel att Gud skapade jordlager som ser gamla ut men inte är det.
Ytterst dålig förklaring.
Ytterst dålig. Intet bara för att den skulle implicera Gud i lögn, utan äfven af en annan anledning.
Du kan veta huru gammal en menniska ser ut om du vet åldrarne af andra anledningar på den gråhårige och den andre rynkige och den tredje krokryggige och så vidare.
Men om du aldrig hade sett menniskor med det utseendet (till exempel om du lemnat karusellen i Logans Run) kan du intet ha en aning om hvad grått hår eller hvitt hår betyder (utom "äldre än trettio"). Och vi ha ju factiskt intet gjort vetenskapliga uppfölgningar på jordlager efter jordlager sedan de skapades, vi kunna dermed knappast afgöra huru gamla de se ut.
Om du tänker på hvarf i sandsten, gör det till exempel en viss skilnad om hvarje hvarf tagit ett år eller en regnsäsong att bilda - eller om hundratals, tusentals hvarf bildas automatiskt när slam eller lera packas och torkar. T ex under en syndaflod.
Men, inte bara är sådana teorier spekulativa utan de stämmer även dåligt med Bibeln. Bibeln talar om att Guds karaktär uppenbaras i skapelsen (Ps 19:1–4, Rom 1:18–20) och att Gud inte kan ljuga (Tit 1:2). Att Gud skulle vilseleda genom att skapa det som verkar vara på ett sätt, men som inte är det, står därför i konflikt med Bibeln.
Deremot intet att Gud skulle kunna skapa hvad som för vissa somliga verkar, enligt deras ideologie, vara på ett vist sätt men intet är det.
Om Jupiter är i Jungfrun, verkar det för astrologer betyda ngt för dem som föddes med solen i Jungrun, ngt annat för dem som föddes med ascendenten i Jungfrun och ytterligare ngt annat för dem som föddes med Månen, Venus, Mars eller - just Jupiter - i Jungfrun.
Det betyder intet att Gud ljuger om Jupiter regelbundet kommer i Jungfrun och astrologerna ha fel om hvad det betyder för enskilda menniskor. Det betyder att astrologerna titta på stjernorna med fel utgångspunct. Och DET är intet Guds fel.
Antag att du var en femåring, att ende hvithåriga person du treffat var farmor, att farmor factiskt var eller i öfverdrifven förtjusning betecknats som "hundra år gammal" - och så treffar du en sjuttioåring, med hvitt hår. Har Gud ljugit för dig, för att sjuttioåringen bara var sjuttio år medan det hvita håret för DIG verkade tyda på 100 år? Sjelffallet intet. Det betyder enbart att du hade fel utgångspunct i analysen af hårhvithet.
Anledningen till varför en del kristna tror att universum är ungt beror på att det i Bibelns första kapitel står att Gud har skapat på sex dagar.
Intet enda anledningen.
Markus 10:6 handlar om förbud mot skilsmessa och omgifte. Men bakgrunden Gud blifven Menniska ger till regeln han uppställer (en bakgrund som äfven har implicationer mot registrerat partnerskap!) utesluter att menskligheten vore betydligt yngre än jorden eller universum.
Låt dock se huru du hanterar detta.
Men, en dag i Bibeln handlar inte alltid om 24 timmars dygn.
Ibland handlar det om tusen år. Factiskt är det "samma dag" som Adam bet i förbjudna frukten och som han dog - han blef bara 930 år, aldrig tusen.
Redan i 1 Mos 2:4 beskrivs all Guds skapelseaktivitet som en enda dag.
Jo, men den "dagen" har intet ordningstal, den "dagen" har heller intet afton och morgon.
Och den "dagen" ändrar intet på att plantor skapade dag 3 ha behof af insecter skapade dag 5. Hvilket intet kan sträckas ut öfver flera år.
Det nya testamentet ger till och med vittnesbördet att den sjunde dagen, då Gud vilade, fortfarande inte har tagit slut (Heb 4:4–11).
Får colla nu ...
Hebrews 4 : [4] For in a certain place he spoke of the seventh day thus: And God rested the seventh day from all his works. [5] And in this place again: If they shall enter into my rest.
[6] Seeing then it remaineth that some are to enter into it, and they, to whom it was first preached, did not enter because of unbelief: [7] Again he limiteth a certain day, saying in David, Today, after so long a time, as it is above said: Today if you shall hear his voice, harden not your hearts. [8] For if Jesus had given them rest, he would never have afterwards spoken of another day. [9] There remaineth therefore a day of rest for the people of God. [10] For he that is entered into his rest, the same also hath rested from his works, as God did from his.
[8] Jesus: Josue, who in Greek is called Jesus.
[11] Let us hasten therefore to enter into that rest; lest any man fall into the same example of unbelief.
Med andra ord, hvila fins på många plan. Sjunde dagen var ett uttryck för Guds eviga hvila, intet dess enda substans. Resten handlar om andra plan af Guds hvila än sjunde dagen i skapelseveckan.
Annars kan man säga att den fortfarande varar i den mån Gud fortfarande hvilar från att skapa nya slags varelser eller fenomen i universum.
Och i den meningen kom den efter sex MYCKET kortare dagar.
Det finns de som ändå menar att det inte är trovärdigt att förstå skapelsedagarna som tidsperioder på grund av laggivningen på Sinai berg. Gud befaller där sitt folk att de ska arbeta sex dagar och vila en, så som Gud gjorde i skapelsen (2 Mos 20:8–11). Eftersom det är tydligt att budet handlar om 24 timmars dygn, och de jämförs med skapelsens dagar, så menar man att också skapelsens dagar måste vara 24 timmar långa. Men, jämförelsen av dagar i budet och skapelsen kan förstås som proportioner av tid i stället för exakta tidsangivelser. Om Gud har jobbat sex tidsenheter och vilat en tidsenhet, så bör vi göra likaså. En sådan tolkning styrks av att Gud befaller sitt folk att så i sina fält i sex år och låta fälten få en sabbatsvila i ett år (4 Mos 25:2–4).
Gud har hvilat en tidsenhet som är en dag, hvaraf budet, och denna kom efter sex lika tidsenheter (i stort sedt lika). Att Gud dessutom sedan dess hvilat en annan, betydligt längre tidsenhet betyder intet att de sex dagarne voro betydligt längre tidsenheter.
Här kommer nu en del jag intet tänker besvara utan bara håller med om, jag citerar först det stora riktiga i kortaste formulering:
Naturvetenskapen visar inte att evolutionsläran är en så vederlagd förklaring av livets uppkomst som många tror.
Holmbom menar förstås:
Naturvetenskapen visar inte att evolutionsläran är en så ovederlagd förklaring av livets uppkomst som många tror.
Sedan kommer en viss bit jag intet håller helt med om helt:
Men, om mänsklig död inte var syndens lön (Rom 6:23) utan en mekanism i Guds skapande, vad var det som Jesus ställde till rätta genom sin död och sitt liv?
Borde hellre vara: Men, om döden inte var syndens lön (Rom 6:23) utan en mekanism i Guds skapande, vad var det som Jesus ställde till rätta genom sin död och sitt liv?
Jfr "hela skapelsens suktan".
Kyrkofäder ha haft olika mening om huruvida djur ha dött innan Adam föll. Kunde en varg äta en kanin? Vissa svarade "ja, om Adam sade till kaninen att låta sig ätas af vargen". Men detta är ngt helt annat än att dinosaurier skulle ha kunnat vara kannibaler (som visats på exemplar af T Rex) innan Adam föll. Djur ha förmodligen intet ens dött innan Adam föll, men om det dött var det på ett värdigt sätt. Intet som fossilerna visa.
Detta för oss till att fossilerna äro från efter Adams synd, mest från syndafloden.
Och när det gäller landfauna med ryggrad, hittar du inga staplar af olika faunor öfver hvarandra ngn stans på jorden, jag har haft långa och nogräknade débatter med geologer om den saken.**
Hans Georg Lundahl
Nanterre UB
St Alexius
17-VII-2015
Artikeln jag svarat på:
Dagen : Alternativ till evolutionsläran
af Markus Holmbom, pastor i Pingstkyrkan Skellefteå, 9 juli 2015
http://www.dagen.se/debatt/alternativ-till-evolutionsläran-1.373806
* Tackar Kent Hovind för exemplet med 16 klick på geigermätaren per om det nu var minut eller hvad det nu var. Exemplet är pedagogiskt, äfven om det skulle vara oexact ang klick per minut på geigermätaren. Att räkna microprocent är bara för omständligt.
** Se till exempel:
Assorted retorts from yahoo boards and elsewhere : Is Howard F getting tired? Because up to now, he has failed. Update: no he wasn't. Getting tired, that is.
http://assortedretorts.blogspot.com/2015/06/is-howard-f-getting-tired-because-up-to.html
Den länkar tilbaka till tidigare inlägg och ett sednare, en brefvexling med Karoos palaeontologer. Början af min artikelserie är här:
Creation vs. Evolution : Three Meanings of Chronological Labels
http://creavsevolu.blogspot.com/2013/12/three-meanings-of-chronological-labels.html
No comments:
Post a Comment