Saturday, August 29, 2015

Herman Lindqvist har redan gjort sig mindre populär hos mig ...

Nra år sedan var han framme och främjade den obehagliga anklagelsen mot Marie Antoinette och vår egen Axel von Fersen.

Idag nu detta:

Det är ett faktum att vården, kommunikationerna, mark- och underhållningsservicen inte skulle fungera en dag utan alla utlandsfödda.


Utan alla utlandsfödda Sverige har inom gränserna? Eller utan alla utlandsfödda Sverige har inom dessa brancher?

Huru fungerar nu det hela, med dem?

Ibland ser jag tecken på att Sverige ­inte är som förr. Varje dag står tågen stilla ­någonstans i landet därför att en ledning fallit ner. Varje dag berättas om absurda väntetider på akuten. Gator och torg är ofta lika smutsiga som i Istanbul och Kairo. Nu sitter det tiggare med ibland bara några tiotals meters mellanrum, inte bara i Stockholm utan i snart varje stad och större kommun i landet. Handgranater slängs mot polisen i Malmö. Gäng skjuter skarpt i Göteborg.


Tiggare äro en smula irrelevanta för den goda functionen hos tåg, vård och gatuskötsel. Likaså brottslighet. Deremot kan det också ha att göra med invandrare.

Men tåg som stå stilla m m - kan det ha att göra med en annan attitude till huru jobb skola skötas än den gängse svenska?

Aftonbladet : Herman Lindqvist 2015-08-29
SD-monstret är på väg att sluka oss alla
http://www.aftonbladet.se/nyheter/kolumnister/hermanlindqvist/article21327742.ab?ref=yfp


Öfverord som "monster" äro kanske heller intet lika imponerande som ofvanstående betraktelse för Medelsvensson. Vare sig det är godt eller illa.

Och som tiggare vore jag intresserad af att veta hvad Herman har att säga om oss utom att räkna upp oss som en af invandringens kostnader. Dermed intet sagdt att jag lofvar hålla med.

Hans Georg Lundahl
Audoux
St Johannes Döparens Halshuggning
29-VIII-2015

Friday, July 17, 2015

Catholsk Lekman till Pingstpastor : Jorden och Universum äro 7200 År

Jag tänker i stort sedt besvara, och derföre också bit för bit citera hela artikeln. Utom sista biten, der jag håller med om det mesta.

När skapelsen diskuteras utifrån kristen synvinkel sker det ofta utifrån två olika pers­pektiv. Teistisk evolution, som handlar om att Gud har skapat genom evolution under en lång tid, och ung-jord-kreationism, där Gud genom sitt ord skapat från tomma intet och jorden är ung. Dessa perspektiv har kommit att betraktas som de enda alternativen. Därför skriver jag för att ge en grov skiss av ett alternativt synsätt: Gammal-jord-kreationism.


Det fins två varianter af den, event combinerbara : dag-tidsålder-theorien och gap-theorien.

Den ena säger (och företräds af Hugh Ross) att de sex dagarne voro tidsåldrar af årmilljoner.

Den andra säger (och företräddes af William Smith, engelsk geolog tidigt 1800-tal) att ett gap föreligger mellan vers 1 och vers 2 af Genesis 1. Att en catastroph hade GJORT jorden öde och tom. Att en hel del långa tider och många successiva faunor hade existerat tidigare.

Att dag 1 var en ny skapelse efter förödelsen af en tidigare, om hvilken enda säkra uppgift vore "i begynnelsen" och de klipp- eller jordlager som hänföras till "före dag 1".

Denna torde vara hvad Tolkien hade i tankarne, ngt, i sin uchronie Silmarillion / Bilbo / Sagan om Ringen. Jag misstänker han hade (som geologie-intresserad) läst William Smith.

Emellertid, båda stöta på en hel del exegetiska problemer.

Det är svårt att förneka att universum är gammalt.


Serskildt för dem som taga conventionnel astronomie på allvar.

Om aflägsnaste synliga stjernor äro 13 milliarder ljusår från oss (eller voro det när deras nu här synliga ljus utsändes till oss), fölger att de måste ha existerat för 13 milliarder år sedan.

Å andra sidan, om alla methoder att mäta stjernors afstånd (stjernors, d v s fix-stjernors, icke planeters!) äro på hal is, kan universum vara mycket mindre än 13 milliarder ljusår kring oss, och då faller detta argument för ett universum "äldre än bibliska skapelsen".

Fixstjernor måste logiskt sedt vara utanför alla planeter vi ha i närheten. Annars skulle planeter intet skymma stjernor.

Nu göra de det väldigt regelbundet. Om en astrolog säger "Jupiter i Jungfrun" kunna vi ju bortse från hvad han ger för horoskopiska bedömningar till folk födda i september eller augusti, men det betyder rent astronomiskt att Jupiter antingen skymmer stjernbilden Jungfrun eller snarare skymmer de delar af den som Jupiter är stor nog att täcka (deraf uttryck som "första huset/andra huset/tredje huset" och Jupiter lär knappast täcka ens ett "helt hus" i taget). det vill säga, stjernbilden Jungfrun som består af fixstjernor är sedd från oss utanför och längre bort än Jupiter. Och så vidare med andra planeter. Om nu afståndet till yttersta kända objecten som Pluto och Charon är 30 ljusminuter (har jag hört tidigare) eller fyra ljustimmar (slutsats af nyhet läst idag, kan ha missförståtts) eller hvad det nu kan vara, måste stjernor, inclusive då de aflägsnaste, vara längre bort - men knappast automatiskt bara för detta hela 13 och ett halft milliarder ljusår bort.

Ideologien om dessa "ljusårs afstånd" är grundad i Heliocentrismen.

Om jorden rör sig kring solen (och denna står hyfsadt still i förh. till fixstjernor) borde dessa från jorden se ut so om de rörde sig. Detta theoretiskt förutsagda fenomen utifrån heliocentrismen kallas parallax. Ett observeradt fenomen kallas också parallax, för att det identifierats med denna förutsägelse eller test-implication af heliocentrismen (en test-implication som påpekades af St Robert Bellarmino och erkändes i princip af Galileo 1616).

Om nu det observerade fenomenet ÄR denna slags parallax, och den uppmätts rätt, så kan man af "parallaxens" storlek och "jordens kända half-banafstånd från sig sjelf kring solen" göra trigonometriska beräkningar om afstånd till stjernorna.

Om, som jag nu tror, detta observerade fenomen INTET är parallax, och jorden står stilla och solen rör sig (rörd af en engel kring ecliptican) och stjernorna röra sig litet grann i tact med solen (rörda af englar) - och för den delen planeterna också röras af englar i blomlika mönster af "cirklar" kring ett centrum som rör sig i "cirkel" och ligger i solen, ja då är det intet jordens utan solens half-bane-afstånd från sig sjelf som är kändt. Och detta faller utanför trianglar der "parallax"-vinkeln kan räknas in som känd storlek. Då ha vi intet ens ngn garantie att alpha Centauri är fyra ljusår bort, än mindre att ngt synligt object är 13 och en half milliarder ljusår bort.

Och då faller DETTA argument för universums stora ålder.

Dateringsmetoderna som talar för det är många. De som menar att universum är ungt måste därför ge förklaringar till var och en av dessa.


Vore fallet om hvar och en af dem hade calibrerats oberoende af alla andra och stode på theoretiskt säker grund.

Om deremot få ha ens en delvis oberoende och säker calibrering, är saken annorlunda.

Af methoderna att mäta stjernors afstånd är INGEN oberoende af parallax-trigonometrien. Nästa steg är statistik i stjernor, af Herschel : om en stjerna är af en viss typ måste den vara så stor, och måste dermed kunna afståndsmätas med hjelp haf huru stor den ser ut från oss. Uppenbarligen bygger den methoden i hvart fall i en början på de närmaste stjernorna - enligt parallax-mätningen. Och likaså alla andra methoder ända ut till "tretton och en half miliarder ljusår bort".

Och lika illa är det med methoderna kring datering.

Kalium-Argon (den vanligaste för årmillioner) har calibrerats och vissa grundexempler daterats utifrån relativa åldrar i "geologiska colonnen" - och detsamma gäller en del andra. Så om geologiska colonnen faller - och det gör den! - falla nästan alla andra, bara C14 qvar.

Och C14 hoppas jag att svaret redan är kändt : om man intet på ANDRA grunder kan utesluta att atmosfären är yngre eller obetydligt äldre än uppskattningsbar tid för uppbyggnad af jemnvigtsläge mellan radiocactivt förfall och nybilnding, så kan en låg halt i ett skelett eller träfossil bero intet enbart på förfallet som skett sedan varelsen slutade andas, utan äfven på låg halt i atmosfären den andades i.

Antag att C14 har sexton enheter (t ex klick på geigermätaren per viss tid)* i nuv atmosfär. Om ett fossil är från när atmosfären hade åtta enheter, så lägger det till en halfveringstid. Hade atmosfären bara fyra enheter, lägger det till två halfveringstider. Hade atmosfären bara två enheter lägger detta till tre halfveringstider till resultatet från conventionnelt jobbande labb. Och så vidare.

Att man als kunnat mäta halfveringstiden för C14 beror på att en viss mumie af en viss farao anses ha historiskt daterats till så länge sedan och har halfva halten af nuvarande atmosfär eller ngt dylikt. Egentligen borde halfveringstiden kollas upp på närmare exempler - men det sker också i archaeologien der den sammanfaller med historian.

Till exempel att Gud skapade jordlager som ser gamla ut men inte är det.


Ytterst dålig förklaring.

Ytterst dålig. Intet bara för att den skulle implicera Gud i lögn, utan äfven af en annan anledning.

Du kan veta huru gammal en menniska ser ut om du vet åldrarne af andra anledningar på den gråhårige och den andre rynkige och den tredje krokryggige och så vidare.

Men om du aldrig hade sett menniskor med det utseendet (till exempel om du lemnat karusellen i Logans Run) kan du intet ha en aning om hvad grått hår eller hvitt hår betyder (utom "äldre än trettio"). Och vi ha ju factiskt intet gjort vetenskapliga uppfölgningar på jordlager efter jordlager sedan de skapades, vi kunna dermed knappast afgöra huru gamla de se ut.

Om du tänker på hvarf i sandsten, gör det till exempel en viss skilnad om hvarje hvarf tagit ett år eller en regnsäsong att bilda - eller om hundratals, tusentals hvarf bildas automatiskt när slam eller lera packas och torkar. T ex under en syndaflod.

Men, inte bara är sådana teorier spekulativa utan de stämmer även dåligt med Bibeln. Bibeln talar om att Guds karaktär uppenbaras i skapelsen (Ps 19:1–4, Rom 1:18–20) och att Gud inte kan ljuga (Tit 1:2). Att Gud skulle vilseleda genom att skapa det som verkar vara på ett sätt, men som inte är det, står därför i konflikt med Bibeln.


Deremot intet att Gud skulle kunna skapa hvad som för vissa somliga verkar, enligt deras ideologie, vara på ett vist sätt men intet är det.

Om Jupiter är i Jungfrun, verkar det för astrologer betyda ngt för dem som föddes med solen i Jungrun, ngt annat för dem som föddes med ascendenten i Jungfrun och ytterligare ngt annat för dem som föddes med Månen, Venus, Mars eller - just Jupiter - i Jungfrun.

Det betyder intet att Gud ljuger om Jupiter regelbundet kommer i Jungfrun och astrologerna ha fel om hvad det betyder för enskilda menniskor. Det betyder att astrologerna titta på stjernorna med fel utgångspunct. Och DET är intet Guds fel.

Antag att du var en femåring, att ende hvithåriga person du treffat var farmor, att farmor factiskt var eller i öfverdrifven förtjusning betecknats som "hundra år gammal" - och så treffar du en sjuttioåring, med hvitt hår. Har Gud ljugit för dig, för att sjuttioåringen bara var sjuttio år medan det hvita håret för DIG verkade tyda på 100 år? Sjelffallet intet. Det betyder enbart att du hade fel utgångspunct i analysen af hårhvithet.

Anledningen till varför en del kristna tror att universum är ungt beror på att det i Bibelns första kapitel står att Gud har skapat på sex dagar.


Intet enda anledningen.

Markus 10:6 handlar om förbud mot skilsmessa och omgifte. Men bakgrunden Gud blifven Menniska ger till regeln han uppställer (en bakgrund som äfven har implicationer mot registrerat partnerskap!) utesluter att menskligheten vore betydligt yngre än jorden eller universum.

Låt dock se huru du hanterar detta.

Men, en dag i Bibeln handlar inte alltid om 24 timmars dygn.


Ibland handlar det om tusen år. Factiskt är det "samma dag" som Adam bet i förbjudna frukten och som han dog - han blef bara 930 år, aldrig tusen.

Redan i 1 Mos 2:4 beskrivs all Guds skapelseaktivitet som en enda dag.


Jo, men den "dagen" har intet ordningstal, den "dagen" har heller intet afton och morgon.

Och den "dagen" ändrar intet på att plantor skapade dag 3 ha behof af insecter skapade dag 5. Hvilket intet kan sträckas ut öfver flera år.

Det nya testamentet ger till och med vittnesbördet att den sjunde dagen, då Gud vilade, fortfarande inte har tagit slut (Heb 4:4–11).


Får colla nu ...

Hebrews 4 : [4] For in a certain place he spoke of the seventh day thus: And God rested the seventh day from all his works. [5] And in this place again: If they shall enter into my rest.

[6] Seeing then it remaineth that some are to enter into it, and they, to whom it was first preached, did not enter because of unbelief: [7] Again he limiteth a certain day, saying in David, Today, after so long a time, as it is above said: Today if you shall hear his voice, harden not your hearts. [8] For if Jesus had given them rest, he would never have afterwards spoken of another day. [9] There remaineth therefore a day of rest for the people of God. [10] For he that is entered into his rest, the same also hath rested from his works, as God did from his.


[8] Jesus: Josue, who in Greek is called Jesus.

[11] Let us hasten therefore to enter into that rest; lest any man fall into the same example of unbelief.

Med andra ord, hvila fins på många plan. Sjunde dagen var ett uttryck för Guds eviga hvila, intet dess enda substans. Resten handlar om andra plan af Guds hvila än sjunde dagen i skapelseveckan.

Annars kan man säga att den fortfarande varar i den mån Gud fortfarande hvilar från att skapa nya slags varelser eller fenomen i universum.

Och i den meningen kom den efter sex MYCKET kortare dagar.

Det finns de som ändå menar att det inte är trovärdigt att förstå skapelsedagarna som tidsperioder på grund av laggivningen på Sinai berg. Gud befaller där sitt folk att de ska arbeta sex dagar och vila en, så som Gud gjorde i skapelsen ­ (2 Mos 20:8–11). Eftersom det är tydligt att budet handlar om 24 timmars dygn, och de jämförs med skapelsens dagar, så menar man att också skapelsens dagar måste vara 24 timmar långa. Men, jämförelsen av dagar i budet och skapelsen kan förstås som proportioner av tid i stället för exakta tidsangivelser. Om Gud har jobbat sex tidsenheter och vilat en tidsenhet, så bör vi göra likaså. En sådan tolkning styrks av att Gud befaller sitt folk att så i sina fält i sex år och låta fälten få en sabbatsvila i ett år (4 Mos 25:2–4).


Gud har hvilat en tidsenhet som är en dag, hvaraf budet, och denna kom efter sex lika tidsenheter (i stort sedt lika). Att Gud dessutom sedan dess hvilat en annan, betydligt längre tidsenhet betyder intet att de sex dagarne voro betydligt längre tidsenheter.

Här kommer nu en del jag intet tänker besvara utan bara håller med om, jag citerar först det stora riktiga i kortaste formulering:

Naturvetenskapen visar inte att evolutionsläran är en så vederlagd förklaring av livets uppkomst som många tror.


Holmbom menar förstås:

Naturvetenskapen visar inte att evolutionsläran är en så ovederlagd förklaring av livets uppkomst som många tror.


Sedan kommer en viss bit jag intet håller helt med om helt:

Men, om mänsklig död inte var syndens lön (Rom 6:23) utan en mekanism i Guds skapande, vad var det som Jesus ställde till rätta genom sin död och sitt liv?


Borde hellre vara: Men, om döden inte var syndens lön (Rom 6:23) utan en mekanism i Guds skapande, vad var det som Jesus ställde till rätta genom sin död och sitt liv?

Jfr "hela skapelsens suktan".

Kyrkofäder ha haft olika mening om huruvida djur ha dött innan Adam föll. Kunde en varg äta en kanin? Vissa svarade "ja, om Adam sade till kaninen att låta sig ätas af vargen". Men detta är ngt helt annat än att dinosaurier skulle ha kunnat vara kannibaler (som visats på exemplar af T Rex) innan Adam föll. Djur ha förmodligen intet ens dött innan Adam föll, men om det dött var det på ett värdigt sätt. Intet som fossilerna visa.

Detta för oss till att fossilerna äro från efter Adams synd, mest från syndafloden.

Och när det gäller landfauna med ryggrad, hittar du inga staplar af olika faunor öfver hvarandra ngn stans på jorden, jag har haft långa och nogräknade débatter med geologer om den saken.**

Hans Georg Lundahl
Nanterre UB
St Alexius
17-VII-2015

Artikeln jag svarat på:

Dagen : Alternativ till evolutionsläran
af Markus Holmbom, pastor i Pingstkyrkan Skellefteå, 9 juli 2015
http://www.dagen.se/debatt/alternativ-till-evolutionsläran-1.373806


* Tackar Kent Hovind för exemplet med 16 klick på geigermätaren per om det nu var minut eller hvad det nu var. Exemplet är pedagogiskt, äfven om det skulle vara oexact ang klick per minut på geigermätaren. Att räkna microprocent är bara för omständligt.

** Se till exempel:

Assorted retorts from yahoo boards and elsewhere : Is Howard F getting tired? Because up to now, he has failed. Update: no he wasn't. Getting tired, that is.
http://assortedretorts.blogspot.com/2015/06/is-howard-f-getting-tired-because-up-to.html


Den länkar tilbaka till tidigare inlägg och ett sednare, en brefvexling med Karoos palaeontologer. Början af min artikelserie är här:

Creation vs. Evolution : Three Meanings of Chronological Labels
http://creavsevolu.blogspot.com/2013/12/three-meanings-of-chronological-labels.html

Sunday, July 12, 2015

Fröken Schreiber, i Christus är hvarken jude eller grek

Judarne ha sedan 2000 år en konung. Hans rike på jorden heter intet "synagoga" utan Catholska Kyrkan (dock recommenderas ej Bergoglios perversion af den).

I den gäller intet härkomst, utan tro.

Bara ett litet tips i all vänlighet ang. problemet jag läste om./HGL

Friday, May 22, 2015

Lita Intet på Harrison OM Braveheart

En frågeställare:

Alla skottar bär tartan, dvs. ett stort stycke rutigt tyg, nertill veckat och draperat som kilt, upptill svept runt kroppen med ett spänne på axeln. Men en historiekunnig person, tyvärr minns jag inte namnet, har sagt att vid denna tid (1300-talet) bar skottarna inte kilt.


Dick Harrison:

Kilten kan spåras i källorna till 1500-talet, inte till medeltiden. Allt tyder på att plagget först skapades under detta sekel, då det utvecklades ur äldre klädesplagg till följd av den större tillgången på ylletyg. Tartanmönstren, som vi känner dem idag, standardiserades först på 1800-talet.


Källa:

Dick Harrisons historieblogg : Hur gammal är kilten?
18 maj 2015 kl 5:05
http://blog.svd.se/historia/2015/05/18/hur-gammal-ar-kilten/


Commentar:

Om klockan var 5 öfver 5 på morgonen, när professionelle historikern uttalade sig, kanske han helt enkelt fått för litet sömn.

Emellertid, han missar att frågeställaren blandat ihop "kilt" med "tartan".

Pix Shark : Braveheart Battlecry
http://pixshark.com/braveheart-battle-cry.htm


Ingen kilt i syne, deremot tartan.

entertainthis! : braveheart
By Jayme Deerwester September 18, 2014 8:25 am
http://entertainthis.usatoday.com/2014/09/18/if-its-not-scottish-its-crp/braveheart/


Ingen kilt, två af fem bära tartan.

Och nu är jag ingen expert på tartanmönster, men det är mycket möjligt att de som bäras i filmen intet äro de som standardiserades i slutet af 1800-talet.

Notera att tartanen i dessa fall intet bärs som en kilt, utan som just det äldre plagget - på engelska "belted plaid" eller fritt öfversatt "toga med bälte".

Sedan ha vi frågan om huru Skottar klädde sig på 1300-talet?

Äldsta UTTRYCKLIGA OMNÄMNANDET af "belted plaid" (som distinctivt plagg) är 1500-tal. Nämligen:

The first clear reference to the belted plaid occurs in the year 1594. In that year, a group of Highlanders from the Western Isles went to Ireland to fight under Red Hugh O'Donnell. Writing about them, Lughaidh noted how they could be distinguished from the Irish soldiers:

"They were recognized among the Irish soldiers by the distinction of their arms and clothing . . . for their exterior dress was mottled cloaks of many colours. . ., their belts were over their loins outside their cloaks."


Tackar, wiki!

Så 1500-tal var intet en bevisligen första belted plaid, utan den första bevisade belted plaid. En vigtig skilnad.

Och dessutom var denna belted plaid ännu ingen kilt.

Much speculation abounds regarding the age of the phillabeg. Most Highland Dress historians feel confidant in putting its origins towards the mid-to-late seventeenth century. Certainly by the early eighteenth century it was in widespread use. People are fond of recounting the story of how Thomas Rawlinson, an Englishman, supposedly “invented” the phillabeg in the first quarter of the eighteenth century. The evidence against this lays in paintings and armorial bearings that depict men in what appear to be phillabegs that pre-date Rawlinson. Most likely the feileadh-beag came about as a natural evolution from the feileadh-mor, and the fashion spread around the Highlands of Scotland over time, with Rawlinson and others helping it along.


Så de FLESTA Höglands-Drägts-Historiker sätta kiltens födelse till 1600-talets mitt med "förtroende"? Det är altså intet documenterat att kilten föddes det eller det året, buren af den eller den mannen?

Man kan intet documentera att det eller det årtiondet ersatte belted plaid med dittils icke-existerande kilt?

Theoretiskt sedt KAN kilten ha burits 1300-tal? Men nu var det intet kiltar utan belted plaids som buros i Braveheart.

Kan det vara möjligt?

Matthew Allen Newsome, tartanmuséet, påstår motsatsen.

Enligt honom buros på medeltiden tunica och mantel, deremot intet belted plaid.

Och huru var det nu med den saken ... jo, det var manteln som blef bredare och dermed fick samlas ihop i bältet, jovisst ... men när?

Helt klart blef tillgången till tyg bättre under 1500-talet. Helt klart har William Wallace intet burit kläder som dessa:



Men det hade å andra sidan heller intet Mel Gibson visat honom som heller.



Notera att MYCKET mindre tyg har brukats.

En mantel, och ett bälte som håller ihop den öfver tunikans neddel.

Factiskt inget som strider mot beskrifningen gifven af Newsome:

If we look at the written accounts of Highland dress during the 1500s, one of the first things that strikes us is the remarkable similarity between the clothing of the Scottish and Irish Gaels. The common dress of the Irish at the time was a large, often pleated shirt called a leine, generally dyed saffron, over which a large mantle was worn, called a brat in Irish.


Men deremot strider det mot hans slutsats:

John Major describes this basic costume in his History of Greater Britain, published in 1521. Describing the men of the Highlands, he writes,

“From the middle of the thigh to the foot they have no covering for the leg, clothing themselves with a mantle instead of an upper garment and a shirt dyed with saffron.”


Jean de Beaugue describes the same sort of clothing in his 1556 account of the campaign of the French auxiliaries in Scotland during the siege of Haddington (1548-9). In describing the Highland men, he writes,

“They wear no clothes except their dyed shirts and a sort of light woolen rug of several colors.”


The “light woolen rug” undoubtedly refers to a mantle of some sort, and the description of it being “several colors” puts one in mind of tartan, though the colors certainly could have been arranged in some other pattern.

Moving forward in the century, we see a detailed description of Highland clothing in the 1578 account of Bishop Lesley, De origine, moribus et rebus gestis Scotorum. It is well worth quoting.

“All, both nobles and common people, wore mantles of one sort (except that the nobles preferred those of several colors). These were long and flowing, but capable of being neatly gathered up at pleasure into folds.”


Let us pause here for a moment. Like the previous account, he mentions mantles of several colors, which again we can possibly imagine as a tartan design. But these mantles were worn “gathered up… into folds.”


OK, Biskop Lesley omnämner att manteln KUNDE samlas ihop i veck.

Ingen före honom tycks ha gjort det.

ALTSÅ måste detta ha saknats 1521 och 1556, när John Major och Jean de Beaugue beskrefvo skotsk drägt. [QED]

Från 1300-talet vågar jag tippa att ingen gifvit en så pass détaillerad skildring af en "brat" att man kan afgöra om Biskop Lesley's beskrifning passar in så långt bak eller intet.

Factum är att beskrifningar som de citerade äro en ny genre i Skottland. Renaissancen hade lett till upptäckten af Pausanias och Strabo och man ville göra liknande reseskildringar.

En medeltida chrönikör skulle aldrig i lifvet ha fått för sig att skrifva så många ord om ett plagg. En medeltida poet skulle ha kunnat bruka ord om ett decorerat plaggs - decorationer.

Men för drägter föredrog man bilder - och jag vet intet om många miniaturer från 1300-tal utge sig för att skildra skotsk drägt.

He continues his description. “Wrapped up in these [mantles] for their only covering, they would sleep comfortably. They had also shaggy rugs, such as the Irish use at present day, some fitted for a journey, others to be placed on a bed. The rest of their garments consisted of a short woolen jacket, with the sleeves open below for the convenience of throwing their darts… They made also of linen very large shirts, with numerous folds and wide sleeves, which flowed abroad loosely to their knees. These, the rich coloured with saffron and others smeared with some grease to preserve them longer clean among the toils and exercises of a camp…”

Here in his description we once more see the typical Irish style saffron shirt. But the “shaggy rugs such as the Irish use” is undoubtedly a description of the brat, meaning the mantles previously described must be something distinctive enough that Bishop Lesley classifies them separately. It would seem that a stylistic divergence is beginning to emerge between the Irish brat and the Scottish plaide around this time.


Tja, men var det nu i Skottland man började göra större plaider? Eller på Irland man gjorde mindre brats? Eller kunde äfven en brat bäras med bälte på Irland med?

Factiskt verkar en belted plaid var Skottlands svar på hvad Irland gjorde med léine:

16th century images of Irish people
By Colm on December 12, 2013 in Archaeology blogs, Short Histories
http://irisharchaeology.ie/2013/12/16th-century-images-of-irish-people/




Underplagget på mannen till höger bärs lika pösigt som öfverplagget när det gäller belted plaid.

Och ingen kan säga huru långt tillbaks i tiden den skilnaden når exact, för från 1400-tal och 1300-tal ha vi inga vare sig renaissance-prosaister eller flamska målare som befattat sig med skottars eller irers plagg.

Huru är det då med idén att på 1200- och 1300-tal skottar och irer skulle ha burit samma plagg som alla andra på medeltiden?

vid denna tid (1300-talet) bar skottarna inte kilt. De var klädda som alla andra, dvs. brokor, hosor och tunika.


Tunican stämmer. Men deremot var den nog snarare en léine än en vanlig tunica. En sådan kunde räcka längre till exempel:



Detta var nu 1547. Men i alla fall. Hade skottar och irländare klätt sig som fransmän och engelsmän och tyskar och svenskar på 1300-talet, hvadan denna ifver att démarquera sig på 1500-talet?

Om deremot 1500-talets skotska och irländska drägter (ngt skiljaktliga) voro arf från äldre tider, skulle ngn historikers intryck af att de voro klädda som "alla andra" ha kunnat komma sig af bristen på uttryckliga källor, plus factum att skottar utomlands dåförtiden knappast tyckte det var coolt att visa sig som skottar genom att bära kilt (eller, eftersom denna troligtvis ännu intet fans) eller en brat buren i belted-plaid-stil (d v s hvad Braveheart-filmen visar) när de befunno sig till exempel i Paris. De togo seden dit de kommo.

Brokor, hosor under tunican? Jodå. När de studerade vid Paris universitet var det säkert så. Och likaså, när de krigade i korståg i österled. Men intet när de kommo hem till Skottland, norr om Lågländerna.

En felkälla till: om en medeltida illustrator till exempelvis en miniatur skulle skildra en skotte, t o m från Högländerna, är det högst osäkert att illuminatorn hade en aning om huru de sågo ut, utom mögligen att rödt hår kunde finnas der, om ens det. En målning från 100-åriga Kriget skildrar romare i färd med att korsfästa Vår Herre som bärande hillebard och rustning anno 1400. Som sagt: Pausanias och Strabo hade ännu intet upplifvats genom Lorenzo Valla.

Med andra ord: man kan intet bevisa att drägten i Braveheart är riktig, men man kan heller intet bevisa den var felaktig. Mel Gibson gjorde sina val, och han tolkade nog Biskop Lesleys ord mer i min än i Newsomes mening.

Dermed inget ondt sagdt om Newsome och tartanmuséet. En samling lenkar, inclusive det citerade fölger under signaturen.

Hans Georg Lundahl
Nanterre UB
St Julia af Corsica,
Jungfru och Martyr
22-V-2015

Wiki : History of the kilt
http://en.wikipedia.org/wiki/History_of_the_kilt


Wiki : Belted plaid
http://en.wikipedia.org/wiki/Belted_plaid


Scottish Tartan Museum : The Early History of the Kilt
http://www.scottishtartans.org/kilt.html


Albanach : the léine
http://www.albanach.org/articles.html?http%3A//www.albanach.org/leine.html


Albanach : The Early History of the Kilt
http://www.albanach.org/articles.html?http%3A//www.albanach.org/kilt.html


Och så vidare, se menuen till venster, till articlarne!

Monday, May 18, 2015

Cecilia Magnusson skyltar falskt!


Hon vill förbjuda gatutiggeri.
...
I texten uppmanar hon att "ett förbud skulle minska risken att fattigdomen permanentas."
...
– Jag hoppas verkligen att det här ger ringar på vattnet och hjälpa de här stackars människorna som är utsatta.*


I alla fall jemfördt med den tid när "Moderaterna" stodo för individuel frihet.

Hon vill helt uppenbart socialisera tiggarne.

Hon skulle lika gerna kunna sätta S efter sitt namn, ur den synpyncten.

En spågumma som vill läsa i tiggares händer hvad som deras framtid har att bära i sitt sköte - äfven de tiggare som intet vilja bli lästa i händerna. S som Socialism - eller S som Slafjagt - vore kanske en bra beteckning för hennes ideologie.

Hans Georg Lundahl
Nanterre UB
Hl. Vigand af Camerino
18:de Maj 2015

PS, enligt wiki är hon dessutom undersköterska - d v s verkligen ur socialismens prydno, landstingen och sjukvården. Hu.

* Expressen : M-politikern vill förbjuda gatutiggeri
Publicerad 18 maj 2015 10:53
http://www.expressen.se/nyheter/m-politikern-vill-forbjuda-gatutiggeri/

Monday, May 11, 2015

Trösteord till Ida Jackson

På anletsboksmuren till en vän, som är uttalad nazistsympatisör, fann jag detta:

Expressen : Idas upptäckt: Morfar var ledande SS-soldat
Publicerad 10 maj 2015 13:22
http://www.expressen.se/gt/idas-upptackt-morfar-var-ledande-ss-soldat/


Jag delade fölgande ord under hans lenk, börjande med ett citat:

"Det är väldigt svårt att förstå hur min snälla morfar och SS-mannen kunde samexistera, säger Ida Jackson."

Jaha ... EN massaker på 600 judar och alla inblandade äro naturligtvis monster.

Att de ha kunnat provoceras (en samling judar brändes i en lada af polacker efter att de visats ha byster af Lenin) eller göra fel en gång skall kanske anses som extremt?

Jag menar, hennes morfar var ingen direct nära medarbetare till Sauckel!

Skulle skämmas mer öfver att ha slägt bland vissa medicinare bland nysvenskarne. Jag menar, de deltogo - de medicinarne - i hvad sossar gjorde från 35 till 70-tal med delar af Sveriges folk utom svenskar och finnar (och judar).

Hans Georg Lundahl
Nanterre UB
Sct Philip och Jacob
11-V-2015

Wednesday, May 6, 2015

Astrid Lindgren om 2a VK

1) Atheistisk meditation öfver Harmageddon ... · 2) Astrid Lindgren om 2a VK

Astrid Lindgren om tre themata :

1) ”Att inte alla människor förstår, att det måste vara en psykiskt defekt man, som står upp och talar som Hitler”

Förmodligen mobbad för mycket I smyg när han försökte bli målare. Och med judar in konstbranchen och så … typ, vänligt mottagande när målaren helsade på (jo, han var mindre bemedlad vän med en judisk konsthandlare), mindre enthusiastiska när de talade med köpare och andra konstintresserade?

2) ”Den där Mussolini skulle jag ville tale mä”

Ville hon, gjorde Gilbert Keith Chesterton. Se hans bok om Rom. Icke fanatiskt pro-Mussolini, icke fanatiskt anti-Mussolini, men med ett vist förakt mot dennes både critiker och beundrare i England. Kanske han ville ge sin likaledes kände cousin en liten lexa eller gliring, när han skref om Mosley? Men jag vet factiskt intet exact hvad han tyckte om A. K. Chesterton, cousinen.

3) ”Arma mänskor, jag kan inte hjälpa, att jag tycker synd om också de tyska soldaterna, när de får lida så gräsligt, hur mycket jag än avskyr nazismen och alla de våldsdåd, tyskarna gjort i de ockuperade länderna”, skriver hon till exempel i januari 1943 om slaget vid Stalingrad.

Fr a som de flesta soldater ha varit utanför de flesta illdåden. Eller rentaf alla, bortsedt från att möjliggöra dem genom ockupation. Innan jag skref condoleanser till en pansarofficers begrafning, som varit nära Riga och blef apothecare efter kriget, collade jag noga upp att han intet var en af de anklagade för judars deportering.

Nra themata till :

4) "Världens herre - vilddjuret i Uppenbarelseboken - en gång en liten okänd tysk hantverkare, sitt folks upprättare och (enligt min och mångas åsikt) ödeläggare och kulturskymningsmakare - vad ska hans slut bli? Får man en gång anledning att säga: Sic transit gloria mundi?"

Nja, intet riktigt. Han kastades intet i den eviga elden lefvande och vi lefva icke i ett millennium utan död och lidanden.

H 72* 70 2
I 73 140 5
T 84 220 9
L 76 290 15
E 69 350 24
R 82 430+26=456 – lägg till 160 för de små bokstäfverna. Om man vänder om ciffervärdena på ASCII Code (A=90 och Z=65 i st f A=65 och Z=90), får man i stället 474. Och om man sedan tar sex i st f fem små bokstäfver får man i st f 634, tja lägg till 32 för att göra H till h och se sjelf. Men Hitler förbjöd 1940 fracturstilen, der stora H ser ut som en större variant af lilla h.

H 83 80 3
I 82 160 5
T 71 230 6
L 79 300 15
E 86 380 21
R 73 450+24=474 - lägger man till 32 för hvarje normalt liten bokstaf, 5*32=160, blir det bara 634. Och, som sagt, efter 1940 var H tydligt serskildt från h.

Så han var intet vilddjuret, nej.

5) Vid krigsslutet (8 maj 1945) konstaterar hon: "Good old Winston, det är det är egentligen han, som vunnit kriget./.../ Hur ska det kännas för den över 70-årige vitale gubben att kungöra detta för det brittiska imperiet! Han talade som en man i sin fulla kraft, tydligt och klart, och jag tyckte om honom mer än nånsin."

Ack ja, kanske glömde Dresden, februari det året för ögonblicket?

6) "1 januari 1942. Ett nytt år börjar. Jag undrar vad vidstående tre gubbar väntar sig av det nya året. Hitler ser då åtminstone ut som om han hade åtskilliga sömnlösa nätter bakom sig, Churchill ser sorgsen och bekymrad ut, endast Roosevelt verkar amerikanskt förhoppningsfull."

Jo, hon var capabel till medkensla, äfven med Hitler. Med tanke på den sömnbrist jag åsamkats, kan jag bara instämma.

7) [Vid bild 8] "Stackars alla små soldater runt hela jordens ring!" skriver hon och konstaterar att hon hellre själv skulle skjuta sin son Lars än att släppa ut honom i kriget.

Öfverord, hoppas jag. Tyvärr icke säker, eftersom hon tyvärr kom att stå för "activ dödshjelp" alias barmhärtighetsmord.

Läs och se mer:

SvD Kultur** : Astrid Lindgrens egna ord om kriget - Bild 8
http://www.svd.se/kultur/astrid-lindgrens-egna-ord-om-kriget_4536908.svd?sidan=8


Inledningen till bildspelet är också intressant:

När jag gick i skolan fick vi tillsägelse om att inte göra arbeten om Astrid Lindgren. Skriv om vad ni vill, men inte om Astrid Lindgren, förmanades vi. Kanske hade uppsatserna om henne varit för många. Kanske tyckte vår lärare att vi var vuxna nog att lämna sagornas och lägereldarnas tid bakom oss. För verkligheten. Något som hänt på riktigt. Varför inte det alltid gångbara ämnet andra världskriget? En fördjupning om Dagen D? Ett porträtt på Churchill! En redogörelse för tyskarnas Blitzkrieg?***


De orden säga mer än hvad som behöfs om hvarföre svensk skolpligt var en styggelse. Skulle en grekisk pojke anmodad af rhetorn att skrifva en, nja, icke cria utan ett låtsastal, ha anmodats "undvik Homerus!", tror intet jag det. Dessutom : en class kan bara skrifva så många uppsatser som den kan skrifva. Uppsatser om Astrid, allas vår Astrid eller hennes böcker hade icke blifvit flera än classen anmodats till - eller kanske de hade blifvit det i alla fall? Ngn hade kanske skrifvit mer än han ombetts, om han fått skrifva om A. Lindgren? Och blifvit scribent på köpet?

I hvart fall, om lärare i svenska voro sådana i allmänhet att de skulle tröttnat på det emnet (eller de emnena), säger det ngt om deras dåliga smak eller kryperie inför mägtigare folk med dålig smak.

Var en gg kär i en ungerskättad svensklärarinna, hennes föräldrar hade flytt communismen, som gaf sina, f d mina, svenskelever en uppgift om Pippi Långstrump som vuxen. Gillade emnet så mycket att jag skref en sjelf - hon försvarade monarchistiskt Kurrekurredutt-ön mot communistiska revolutionära inkräktare. Och gillade intet riktigt att hon och de andra tillropades "faster ister".

Hans Georg Lundahl
Nanterres UB
St Johannes Apostelns
Martyrium i Rom, innan Patmos°
6-V-2015

* ASCII-Code, egentliga värden se: http://ascii-code.com/, för omvända värden, vik alphabetet och se hvilka bostäfver som svara till hvarandra, A=Z, M=N. Man kan också klippa och lägga ihop A=N, M=Z.

** De mena förstås cultur, men försvenska stafningen. Hörs ändå att det är latin och intet svenska, första stafvelsen är ingen svensk förstafvelse! Camouflaget misslyckadt! Precis som elev är franska, äfven om det skulle stafvas "elef". "All bildning står på ofri grund till slutet, blott barbari't var en gång fosterländskt" är kanske öfverord, men ...

*** Se: SvD Kultur [=cultur, se ofvan] : En krigsskildring utan motstycke
5 maj 2015
af Erika Hallhagen
http://www.svd.se/kultur/litteratur/en-krigsskildring-utan-motstycke_4539668.svd


° Romae sancti Joannis, Apostoli et Evangelistae, ante Portam Latinam; qui, ab Epheso, jussu Domitiani, vinctus Romam est perductus, et, judicante Senatu, ante eamdem portam in olei ferventis dolium missus, exivit inde purior et vegetior quam intravit.