anledningar till min orthodoxa konversion

tråden började med en annan frågestälning:

nn:

Något som jag har tänkt på ganska mångag ånger är att vanliga tidningar (dags/kvälls och vissa veckotidningar) många gånger har horoskop för dagen (eller veckan) trots att de säkert skulle benämna sig som religiöst obundna. Varför har inte dessa även ett bibelord för dagen eller varför inte en vers från Koranen eller någon annan religiös skrift? Det skulle jag tycka vore kul. Vad tror dyucker ni?

jag svarar:

faktum är att åtskilliga tidningar i dagens södra frankrike ha dagens helgon

15 aug hittar du Marie Upptagelse

29 juni hittar du Petrus och Paulus martyrium

14 september antar jag du hade hittat Korsets Upphögelse (efter att den östromerske kejsare Heraklius återeröfrat det sanna korset från perserna som vanhelgat det - eller också återge de istället Korsets Återfinnande genom Sta Helena, som egentligen är 3 maj, eftersom det har mindre krigiska konnotationer)

nn:

Det är ju en intressant grej, helt klat. Här hemma skulle det nog säkert uppskattas av den del av befolkningen är är katoliker eller ortodoxa.

jag svarar:

katholiker äro lika vanliga här, som lutheraner i sverige

och helgon-nostalgi kan finnas qvar hos väldigt sekulariserade katholiker

men jo: det uppskattas nog af både katholiker och orthodoxa

Hans,

katholik, numera orthodox

nn:

Vi har ju dagar i almanackan som antyder på att det finns någon helgonanknytning till dessa dagar. Fast jag kom på mig själv med att i lokaltidningen här hemma på fredagar (samma sida som det står ”Välkommen till våra kyrkor”) så finnd det med något om vilken söndag det är i kyrkoåret. Nu har jag tyvärr inte lokaltidningen så jag brukar inte läsa den delen så ofta.

Så du har gått från att vara katolik till ortodox? Hur kom det sig om man får lov att fråga?

jag svarar:

påfvarne från pius XII till benedikt XVI verka icke helt katholska
en del saker hos dem funka faktiskt bättre ur ett orthodoxt perspektiv (en del!)

så är det det här med korståg och protestantism (jag afser främst reformationens primära produkter)

tyska ordens territorium i baltikum - protestantiska stormagten preussen

en grefve af Orange utmärkte sig på ngt af de första korstågen - och huset Oranien har sednare varit protestantiskt och på sina håll katholikförfölgande

England, Frankrike och hertigdömet Österrike voro med på tredje korståget

engelska reformationen blef blodig
frankrike har haft en blodig antikatholsk reformation och [hade innan dess haft] huguenottkrig
en tysk kejsare som residerat i Österrike har afskaffat katholska kloster (Josef II)

skandinaverna voro korsfarare och fingo blodiga och bildstormande reformationer

ok: de sämsta sakerna i korstågen hade icke påfvens godkännande, som stormandet af konstantinopel eller tyska ordens attack mot litauen (en då ännu hednisk magt med många orthodoxa undersåtar i nuv ukraina, hvitryssland och kanske storryssland med) när dennes kung var i alliance med påfven eller deras plundring af Riga, hvars biskop likaså höll fred med litauen men ...

i processen mot tempelriddarena kom - äfven der tortyr icke användes - fram att de vid invigningen trampade på ett krucifix och äfven om kopplingen är mindre stark till protestantismen, är den väldigt stark till frimureriet

nn:

Men är det någon skillnad i vad man tror mellan de båda inriktningarna? Historian och tradistinerna (ritualerna) har jag ju förstått att de skiljer sig.

jag svarar:

en viss skilnad fins väl ...

t ex i kyrkosyn (nekande af påfvens anspråk på universaljurisdiktion)

biskopsvigning har alltid setts som ett sakrament, en del af samma sakrament som prestvigning eller diakonvigning

katholiker ha ofta, mellan Thomas Aqvino och Pius XII (jo, en del funkar bättre ur orthodoxt perspektiv) menat att en prest som vigs till biskop icke mottar en ny grad af vigningssakramentet utan ett sakramentale som frilägger några af de fullmagter han fick i bunden form redan som prest

typiskt katholsk syn på sakrament och sakramentale:
sakramenten äro sju, instiftade af Kristus, verka genom att sakramentsförvaltaren delar Kristi fullmagt till detta mirakel (t ex förlåtandet af en synd), medan sakramentalierna instiftats af kyrkan och verka genom kyrkans förböner

typiskt orthodox syn: det fins många mysterier, de sju äro förvisso instiftade af Kristus, de verka genom den Helige Ande som svarar på Kyrkans förbön

om du sedan lägger till att orthodoxa alltid hållit fast vid att biskopsvigningen är en grad af just vigningssakramentet som Kristus instiftat, så kan man se den medeltida scholastiken som mindre episkopal än orthodoxien

som jag ser det har delvis motreformationen och delvis Pius XII och Vatikanum II åter-orthodoxerat katholicismen en del

nn:

Tack för denna information. Man lär sig något nytt varje dag. :)

orthodoxa motsvarigheter till ave maria:

Guds Moder och Jungfru,
gläd dig, Maria, du högt benådade,
Herren är med dig.
Välsignad är du bland kvinnor,
och välsignad är din livsfrukt,
ty du har fött våra själars Frälsare. Amin.



Heliga Maria, Guds Moder,
bed för oss syndare,
nu och i vår dödsstund. Amin.