Möjlighet ej nödvändigtvis faktum

Felaktig definition af möjlighet
Sen tycker jag du ska beakta din egen definition av vad som kan finnas:

" Det som kan finnas är det som finns eller som har funnits eller som kommer att finnas"

Den definitionen är felaktig.

Två personer kunna få öfver åtta miljoner (2 upphöjt till 23 potensen) genetiskt olika afkommor - men de kunna icke få så talrik afkomma: alltså äro alltid fler än åtta miljoner möjliga genuppsättningar icke-existerande hos ett gifvet pars afkomma.

Hans Georg Lundahl

Motargumentet är att det som inte finns funnits eller kommer att finnas motsäger definitionen af att finnas och dermed icke kan finnas.

Du missförstår möjlighet
det som aldrig finns kan inte finnas är bara sant om logisk omöjlighet, och betyder:

Det kan inte vara så att det som inte finns finns.

Fysisk möjlighet är en annan sak: det är möjligt att jag står (dvs inget hindrar mig), fastän jag just nu faktiskt inte står.

HGL

Motargumentet innebär att enligt klassiska logiken, som omfattar all verklighet, kan en sak inte annat än antingen finnas eller icke finnas - något tredje gifves icke.

Jag kan logik
Och logisk omöjlighet beroende af det uteslutna tredje medför INTE fysisk omöjlighet, hvilken beror på oförmåga eller hinder.

Att jag ser datorn framför mig gör det LOGISKT OMÖJLIGT att den befinner sig någon annanstans, men min kunskap är INTE den fysiska orsaken till att den står der och gör det INTE omöjligt att flytta den: hvilket förblir sannt äfven om den ALDRIG NÅGONSIN flyttas till polisstationen, dit den mycket väl kan flyttas rent fysiskt.

Logisk omöjlighet medför inte fysisk omöjlighet.

Hans Georg Lundahl
Motargumentet är följande bekännelse till determinismen:

"Det som kan ske, sker någon gång, annars kunde det aldrig ske ty diverse krafter verkade för starkt emot det, vare sig man såg dem eller ej. vad jag talar om är absoluta möjligheter. Jag säger det är omöjligt för datorn att flytta sig till polisstationen om det inte finns en sådan framtid där datorn verkligen står på polisstationen."

Felet är ditt
Omöjlighet är inte något som vidlåter allt overkligt, ej heller är nödvändighet något som tillkommer allt verkligt.

Från nödvändighet kan man sluta sig till verklighet, från verklighet till möjlighet - inte tvertom, som du gör.

Från omöjlighet kan man sluta sig till overklighet och från overklighet till icke nödvändighet - inte heller det tvertom, som du gör.

Att det är nödvändigt att datorn står framför mig är ett antagande som du inte kan bevisa och dessutom något som definitivt kan ändras om någon vill. Alltså är det icke nödvändigt, ty det nödvändiga är oföränderligt.

Hvarpå motståndaren svarar att möjlighet äfven implicerar fakticitet med en argumentering återgifven i mitt svar och detta:

"Min definition av möjlighet (eller vad som kan finnas) uttalar sig om det faktiska, det praktiska, vad som verkligen sker. Definitionen hör samman med förutssättningen att det finns naturlagar som styr/tvingar alla processer som sker (därav kan man säga att det som inte inträffar var tvunget att inte inträffa). Antagligen är det det som du inte kan smälta eftersom du är troende."

Du gör felslut
Du skref:

"Möjlighet i den verkliga världen implicerar verklighet. För om det aldrig blev verklighet utav det möjliga så måste det blivit overklihet och overkligheter finns inte i den verkliga världen där allt är verkligt ( => det måste blivit verklighet om det blev ngt alls). Eller så blev det ingenting alls utav det och det som är tvingat att aldrig bli till är också det omöjligt. ( => det måste ha blivit ngt och det det blev var verkligt, så möjlighet implicerar verklighet)."

Skall vara:Möjlighet i den verkliga världen implicerar möjlighet, verklighet möjlighet och verklighet. För om det aldrig blev verklighet utav det möjliga så måste det blivit overklihet och overkligheter finns inte i den verkliga världen där allt är verkligt ( => det blev verklighet om det blev ngt alls). Eller så blev det ingenting alls utav det och det som är tvingat att aldrig bli till är också det omöjligt. ( => det blev ngt om det det blev var verkligt, så verklighet implicerar verklighet).

Hvarpå motståndaren svarar med en lång radda symboler i logisk kalkyl med premissen:

"premisserna i ord: Om a aldrig inträffar så är a ommöjligt (detta är enligt min definition)"

Det skulle vara sannt endast i ett evigt och
oändligt universum. Men eftersom menniskan är dödlig och dermed två personer ej kunna få 70 biljoner barn tillsammans, förbli de allra flesta 70 biljonerna möjliga barnen OFÖRVERKLIGADE. Hvilket icke hindrar att hvar och en af dem är möjlig så länge det är möjligt att de baåda personerna få fler barn tillsammans.

Med logik afser jag icke "Booleyan calculus" i första hand.
Motståndaren bl a följande:"låt oss betrakta två syner på världen. Den ena är den där fysikaliska lagar styr allt som händer. Det som händer var tvunget av lagarna, det som inte händer var tvugnet att inte hända av lagarna. I den andra världn kan lite vad som heslt hända därför det finns en slump (som ej en teoretiskt går att förklara hur den uppkommit och definitivt inte av människan påverkbar) och "högre makter", ex Gud, eller våra egna medvetanden (vilka vi ser som oförklarbara även de)" och "Kan du acceptera den definitionen givet den världen åtminstone? Så kan vi hålla diskussionen om vilken värld som är rätt skild från det."

Den verkliga verlden innehåller slump och fri
vilja. Påståendet att allt som sker måste ske på grund af naturlagarne är inte ens en slutsats af någon naturlag i den "naturvetenskapliga" (falska) verldsbildens hjelpvetenskaper naturvetenskaperna (vanställda som de äro af denna verldsbild).

Jag tror till fullo på Mendels ärftlighetslagar till exempel - det var just från dem jag hemtade exemplet med de 70 billionerna och "litet till" möjligheterna till genetisk uppsättning af två personers afkomma, som voro mitt första exempel på oförverkligade möjligheter.

(70 billioner: 4 möjligheter i hvarje kromosompar:

farfars och morfars kromosom
farfars och mormors kromosom
farmors och morfars kromosom
eller
farmors och mormors kromosom

är möjligheten i hvart och ett af de 23 kromosomparen: 23:e potensen af 4 är öfver 70 billioner - tag bort antalet möjlighetr som förverkligas i barn som paret får, upp till 20 ca (30 är många födslar för en qvinna) så är återstoden antalet ICKE förverkligade möjligheter).

Hvarpå motståndaren menar att slump ej går att bevisa och att om vi vetat allt vi hade kunnat beräkna hvilken af spermierna som enligt universums naturlagar skulle möta just det ägget och hvilket ägg som skulle lossna just den gången.

Svammel

"Nej slump bortom det lagbundna finns inte garanterat. Gör den det så är det på kvantnivå vilket inte spelar nån roll på makronivå där vi lever eftesom aggregerade slumputfall ändå är lagbundna."

Hvad som är lagbundet i fråga om ärftlighet skulle möjligen vara att anlagen lagbundet bestämma medfödda egenskaper. Men nyligen fick jag ett motbesked till och med deremot i Forskning och Framsteg.

HVILKEN kombination af arfsanlag som råkar blifva den faktiska är OMÖJLIGT att förutse utom för den Allvetande, som också är den Allsmägtige, den som du vägrar tro på.

"Om du visste allt i unversum skulle du kunna räkna ut det"¹ men jag vet inte allt i Universum. Och inte du heller. Och om vi visste det skulle det ändå taga för långt tid att räkna ut, vi skulle tappa tråden innan vi kommit ens en tusendedel af vägen till lösningen. Vissa problem äro i princip möjliga att räkna ut (kortaste sträckan mellan ett visst antal punkter på kartan) men omöjliga att räkna ut om faktorerna blifva för många (t ex 100 olika städer på kartan eller 70 biljoner olika genuppsättningar möjlig afkomma för ett par).

Bevisbördan ligger på måstet (eftersom måste bevisar är och kan), inte på möjligheten (eftersom möjligheten icke bevisar något annat än sig sjelf och motbevisar motsatt nödvändighet), således kan du inte bevisa nödvändigheten af att just den spermien möter just den äggcellen och bör derför acceptera möjligheten - den oförverkligade möjligheten - af att en annan spermie hade kunnat möta den innan just den spermien gjorde det och en annan äggcell hade kunnat lossna innan just den gjorde det.

För öfrigt betyder energi just möjlighet och potentiel energi betyder inget annat än en ännu oförverkligad möjlighet (till rörelseenergi t ex), och om det icke accepterades skulle energikonserveringsprincipen icke kunna upprätthållas - hvilket den ändå inte bör, eftersom det potentiella är oändligt, de oförverkligade möjligheterna äro oändligt mycket fler än verkligheten i skapelsen.

Hans Georg Lundahl

Mitt adverbial "utom för den Allvetande" gaf anledning till detta:

"Så den allvetande kan förutse vilken det blir, alltså kan det bara bli den som den allvetande förutser. Och det är den enda möjliga enligt min definition av möjlighet."

Titeln på inlägget var: Du erkände!

Inte

"Så den allvetande kan förutse vilken det blir, alltså kan det bara bli den som den allvetande förutser. Och det är den enda möjliga enligt min definition av möjlighet."

Det att det skulle vara den enda möjliga erkände jag inte. Den Allvetande kan förutse hvilken det blir, inte derför att det är nödvändigt - äfven om min poäng var att äfven ett problem med en nödvändigt lösning kan vara intraktabelt - utan derför att han ser det tillkommande såsom det nuvarande. Och i detta fall ser han resultatet af antingen sitt eget val att skapa just den menniskan och inte någon annan just då, af de menniskor som skulle hafva varit möjliga och ännu äro möjliga tills det paret slutat få barn tillsammans.

Om du ser mig sitta vid datorn - eller snarare läser hvad jag skrifver - så är det logiskt nödvändigt att jag gör hvad jag gör och hvad du ser mig göra, men denna logiska nödvändighet ålägger inget tvång på min frihet utan betingas tvertom AF min frihet att göra hvad jag gör. Alltså gör jag inte hvad jag gör derför att det är nödvändigt. Det är inte fysiskt nödvändigt. Det är logiskt nödvändigt att en sak är sig sjelf, men just denna nödvändighet innebär att det nödvändigtvis är så att ett tillfälligt eller fritt valt faktum är just så och icke ett nödvändigt faktum.

Hans Georg Lundahl

¹Det händer att en sudoku ger mer än en lösning, t ex två ggr två ciffror kunna ibland ha två lösningar, eller för ngt flera ibland tre eller än fler. Är ej ens svårt att konstruera sudoku-er som med alla ifylda ciffror (konstrukteuren bestämmer hvilka han fyller i) och sudoku-ens bekanta regler ge två eller fler lösningar.