Nej, DSKs privatlif är lika angeläget här som kungens i Sverige

Vi ha också haft statsbesök i Paris, men Nouvel Obs sednaste löpsedel handlar om Dominique Strauss-Kahn och våldtägtsanklagelsen.

Sedan ha vi ju faktum att Clintons privatlif spelat rôle i en icke-ärftlig monarki andra sidan Atlanten./HGL

PS: Detta nu sagt p g a att en statsvetare talat om "problemet med ärftlig monarki". Förmodligen är det också ett problem hos monarki-fientliga journalister i fjerde statsmagten, detta val af löpsedlar.

Muslimer och fariseer

Att tvaga kroppen är ofta nyttigt för den.

Deremot är endast dopet i sig obligatoriskt. Af vatten och den Helige Ande, i Guds Faderns, Sonens och den Helige Andes namn. Att bruka vigvatten är en religiös recommendation, men utgör ingen hygien i vanlig mening. Att tvaga en annan är ofta en kärleksgerning och en gång om året en liturgisk recommendation för en prest, Skärtorsdagens fottvagning.

Hygien är och förblir för oss kristna individuelt och prudentielt, intet ngt religiöst. Mellan munkar skiljer det mellan t ex eremiter, som ofta afstå från hygieniska tvagningar och i hvart fall benedictinska munkar som förpligtas till dem, enligt regeln.

Muslimer deremot tillägga tvagningar af hygiensk typ en slags rôle icke olik bön, fasta och allmosor. Se här. Ngt liknande tycks ha varit fallet med fariseerna som critiserade Vår Herre Jesus Christus och hans lärjungar för brister i tvagningen.

Att tvaga sin kropp är oftast nyttigt för den. Att anse sig förpligtad för detta som kristen och gudfruktig är deremot onyttigt för sjelen, ty då anser man det äfven för andras pligt och då bedömar man andra efter deras tvagningar, som fariseer och muslimer göra.

Hans-Georg Lundahl
Beauvais
9 mai 2011

"Frukta Gud och håll buden - detta är hela menniskan."
"Icke hvad som kommer in i menniskans mun gör henne oren, utan hvad som kommer ut ur den ..."

Hvordan er det nu der arkæologer updager hvordan de levet under stenalderen?

Mon sådan: når hr. prof. Morten Digdeep og hr. prof. Preben Grabflach har fundet to stenøxer og tre kranier i en formation sandsten der kan græves ud fra en grotte af lidt hårdere sandsten og en nål af ben og en køkkenmødding, og spor af ild med flere lager aske, og i venten på at laboratoriet skal analysere hvor gamle kranierne er, lægger de sig ned og sover og får i drømmen en vision af tre stenaldersmænd der synger:

Vi er endnu ikke dansker lig'som I er,
Vores sprog det kan I derfør ej forstå,
Så vi synger hvad man oversat før jer der,
Thi ellers vilde dette als ej gå.

Vi har endnu ikke læret os at smide
Jern og kul tilsammen før at gøre stål:
Når vi syr er vores klæder ej af stoffer
Uden skind - og udaf ben er vores nål.

Når vi fryser håber vi at se en grotte
Og at brændetræ vi finder hvor vi går.
Når vi hungrer slår vi økser i en rotte
Eller plukker så lidt brombær i et snår.

Vores økser har vi hugget førr'n vi hugger,
Ja ofte har vi hugget i en sten
Indtil den blir en økse og selv hugger
Fra træerne en pinde eller gren ...

(Fade out, herrer professorer vågner) ...

Det er ting der kan verifieres fra selve fundet: for eksempel har nogen vist hvordan man hugger ud en økse fra flintsten med en anden sten. Og nogen har haft evner at gøre en nål af ben. Og nogen har gjort op ild hvor førrige ild gjordes, og nogen har fundet - (ber om undskyld før rotten, den var der før rimet, snarere bjørn eller ren) - en grotte at gøre dette i. Dateringen (som sangen ikke gik ind på, tage gerne "Chant des résistants" til melodi eller tilnærmelsesvis, det er en russik folkesang) er noget mindre sikker, men hvis den er god - eller tilnærmelsevis god ved at fjerme di mennesker fra de sidleste to årtusinder - kan vi godt vide at de ikke talte dansk heller. Men at de aldrig bland dem selve eller i sine førfædres led haft nogen der kendte til akkerbrug, det kan ikke verfieres derfra. Og at fjerme deres levetid fra den bibliske kronologi ved datering er noget der førudsætter hvad der skal bevises, at jorden vilde være altfør gammel før at de tider når kul-14-halten endnu var lav sku' være relevante før den lave kul-14-halt i kranierne.

Hans-Georg Lundahl
Bibl. Europe, Paris
6-IV-2011

Hej, hej, Iran!

I statistikken såg jeg at besøgerne forledne uge var flest fra Iran:

Iran 18

Håber i kunde li' læsningen!

Abort er mord, men det her er mordførsøg og mord igen

Extrabladet informerer

Et bug der var særdeles uvelkomment en anden april ...

Jeg prøver at skrive på din mur:

Tillykke på Fødselsdagen!

Authentication Failure
You are not permitted to do that.
Authentication Failure
You are not permitted to do that.
Authentication Failure
You are not permitted to do that.

Jeg prøver så at logge af og logge på igen, men kommer ikke af, kun tilbage til startsiden. Så afslutter jeg bibliothekesessionen:

Confirmez votre demande de déconnexion.
Si vous avez une réservation, elle sera automatiquement annulée.

Og jeg begynder en ny og går til FB:

Adresse électronique
Mot de passe

Jeg går til din mur før at skrive:
Tillykke på fødselsdagen!

Endnu en gang:

Le message sur le mur n’a pas pu être posté.
Désolé, votre message sur le mur n’a pas pu être publié pour l’instant. Veuillez réessayer plus tard.
Le message sur le mur n’a pas pu être posté.
Désolé, votre message sur le mur n’a pas pu être publié pour l’instant. Veuillez réessayer plus tard.
Le message sur le mur n’a pas pu être posté.
Désolé, votre message sur le mur n’a pas pu être publié pour l’instant. Veuillez réessayer plus tard.

Nu spørger jeg en jura-studerende: hvis jeg sku antage at bibliotekaren misbruget sine administrators-beføgelser før at djevles med mig, og hvis jeg derpå sparker en bibliotekar i ansigtet, kan jeg derefter i retten førsvare mig med min starke og velgrundete mistanke eller ikke?

Venligtst
Hans-Georg Lundahl
Bibliothek Audoux, Paris
Anden April 2011

PS: hvis du nu ikke fattet hvad jeg vil ha sagt, så er det:

TILLYKKE PAA FØDSELSDAGEN!
HAV DET GODT THOMAS STORGAARD!

Om det är "gammelsvenska" jag skrifver?

Kort svar: nej.

Ngt längre: nej, men okunniga bruka tro det.

Ngt längre igen: det språk vi skrifva och tala sedan Karl XII död heter Yngre Nysvenska enligt språkvetare.

"Men du skrifver väl som man gjorde innan dess?"

Nej igen.

Sista ggn en stafningsreform fölgde en ändring i uttalet var den ggn, och det har jag intet bojkottat.

Skulle jag "liggja uppå sengen och lagha hol i klädhromen" skulle jag skrifva som i Gustav Wasas Bibel. Jag föredrar att "ligga på sengen och laga hål i kläderna":

• liggja/ligga - svenska tappade mången infinitiv på -ja
• uppå/på - "upp, å, uppå"=eng. "up, on, upon", men vi ha förkortat "uppå" till "på" sedan dess (under stormagtstiden var 'på en slarfvig talspråksform)
• lagha/laga, klädhromen/kläderna - th, dh, gh ha blifvit t/d, d, g/j i uttal och skrift
• hol/hål - en gg i tiden uttalades kol och kål olika, och då hette det hol, sedan ha ljuden sammanfallit och kol är enda ordet som stafvar långt å-ljud o före l, för att skilja från kål
• klädhromen/kläderna - fyra kasus ha reducerats till grundform plus genitiv, dativ har bytts ut mot en gammal ackusativ som nu är grundform.

Men andra ändringar i skrift, sedan dess, ha varit onödiga. Kort ä-ljud stafvas nu ä "bortsedt från historiska undantag", men det mesta är historiskt sedt stafvadt e. Bortsedt från etymologiska undantag. Skulle regeln som nu är fölgas, så vore det "än svänsk härre från Svärge" - möjligen "en svänsk härre ..." för att skilja en från än. Den gamla stafningen, uttalad exact likadant, är "en svensk herre från Sverige" - och så skrifva vi ännu.

I långa vocaler skiljer man mellan ä och e: "säd" är icke "sed", "bär" är intet "ber". Bland de korta betonade existerar ingen motsvarighet till den långa vocalen i "sed" och "ber", så e duger fint för ä-ljud der. Undantagen voro sådant som "bättre" p g a verbet "båta", "längre" p g a "lång", "nästa, närmaste" p g a "nära", "främre" p g a "fram", "räcka" p g a "rak". Äfven långa ä-ljud kunde stafvas e efter j, der hittar du heller inga ljud som i "sed", "ber": "gerna, fjell, fjerran, jern, tjern, stjerna, fjeder, fjet" ... om du skrifver orden för hand eller på osvenska maskiner, så uppskattar du att byta ut en del e mot ä. Men på 1870-tal uppskattade man att byta ut "feldt" mot "fält" p g a motvilja mot preussiska sidan i tysk-danska kriget.

Före 1906 stafvades v-ljudet exact lika compliceradt som tj-ljudet. Tje-ljudet har ännu sin gamla satfning, sje- och j-ljuden som stafvades än mer compliceradt likaså. Hv-orden äro lätta att lära utantill, alt utom skilnaden hv/v afgörs af position. Att afskaffa -f som stafning för v-ljud innebär omstafning mellan ordformer, som i "tolf, tolfte" eller v uttalade som f (i o f s hade och ha vi det i två, tvål, tvaga, tve ...) i formparet "hav, havs" äldre "haf, hafs", liksom "hava, haft" äldre "hafva, haft".

Och plurala verbformer kunna vi väl bjuda på i skrift!

Engelska stafvas också på två sätt: brittisk (d v s sednaste stafningen den hos Dr Johnson, 1700-tal) och amerikansk (colour > color, centre > center, labelled > labeled, en viss president ville t o m omstafva "blessed" till "blest", men det är bara ena uttalet). Amrisar bruka ändå klara af att läsa brittisk text. I a f JRRT och CSL. Tänk på den, ni!

Hans-Georg Lundahl
Paris stora BpI
Georges Pompidou
7 - III - 2011
St Thomas Aqvinas dag