Sunday, March 18, 2012

Almaviva ...

Dick Harrisons artikel Droit du Seigneur gick ej att commentera. För gammal. Blir en blogg-post här i stället.

Beaumarchais' Almaviva hade som Dick Harrison påpekar ingen laglig rätt att taga ut ngn form af äktenskapsbrott första natten från en lifegens bröllop.

Deremot fans en sak som hette "ius primae noctis".

Läs först Tobits bok, lägg märke till att den unge Tobias och hans fru afstå från att fullborda äktenskapet de båda första nätterna, och i stället bedja och fasta. I det sammanhanget var det nödvändigt som exorcism. I vissa catholska trakter blef detta ett bruk.

Der hade kyrkoherden rätt att ge brudparen grönt ljus redan första natten - ius primae noctis.

Och detta räknades som en dispens, och kyrkoherden hade för hvarje dispens som icke var nödvändig för ett sacramentalt kristet lif rätt att uppbära en afgift per domslut.

Dessa afgifter - inclusive för ius primae noctis (rätt att fullborda äktenskapet redan första natten) - tillföllo i vissa fall i Frankrike adelsmän som voro titulära kyrkoherdar, medan verklige presten nögdes med ett lifuppehälle från samme adelsman.

Droit du Seigneur är en helt annan sak: t ex hvilka dagar om året en herre hade rätt att skicka sina män i corvée till hans egna åkrar på godset. Öfriga dagar hade de gifvetvis lika stor rätt att icke vara hos honom utan sköta sina egna åkrar eller tegar.

Historian om huru "ius primae noctis" förvanskades till oigenkänlighet i ansvarslösa conversationer om det förflutna och förment förlegade just före revolutionerna har jag från Régine Pernoud. Från "Pour en finir avec le Moyen Age." Hon har äfven skrifvit "La Femme aux temps des cathédrales".

Men om ngn Almaviva-typ verkligen förekommit, var det en tölp och öfversittare som medvetet förvrängde svårtydda begrepp i juridiken för att förvirra dem han lekte öfversittare mot.

Inför sådana behöfdes ingen revolution för att "afskaffa ius primae noctis" och inför sådana hjelpte ej heller den revolution som kom. Min mor och syster ha fått sina lif förderfvade af psykare och socialarbetare i Malmö, det är derföre jag är i Paris.

Dick, tack för att du äfven utan Régine Pernouds bakgrund icke brukade en feltydd phrase för att svartmåla den kristna medeltiden!

Hans-Georg Lundahl
BpI/rue du Renard
laetare-söndag, 735 år
efter Tempiers fördömelser
af 219 theser
18-III-2012

Sunday, March 11, 2012

Manipulera "undermedveten racisme" med prop ... öh? ... nol?

http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/betablockerare-tycks-kunna-dampa-rasistiska-attityder

Nej tack.

För en person som fått oförtjent dåligt rykte hos en viss folkgroupe är "undermedveten racisme" det vill säga att insinctivt undvika contact med den grouppen, en ganska god sak. Medicin är intet till för att leka med andras attityder.

Hå-Ge Ell

Jemngammal med Veijo Impola ...

... suck.

Wednesday, March 7, 2012

Svar till Humanist om skolor och om kristendom

Jag tycker det är intressant att Bibeln är så noga med detaljerna i vissa oväsentliga saker, som att inte kombinera olika sorters tyger i klädesplagg eller att man ska knyta tofsar i hörnen på manteln man har på sig, samtidigt som slaveri ses som någonting normalt.

Hade du läst St Pius X's catekes, eller f d d Tridentinska Conciliets Romerska Catekes, eller KKK hade du varit mycket medveten om att:

- Bibeln är ingen lärobok för nybörjare i kristen tro.

- Gamla Förbundet hade en détaillerad rit, hvars hvarje détaille var profetisk och handlade om Jesus Kristus, men som numera icke är bruklig. Nya Förbundets riter - Latinsk, Byzantinsk, Koptisk, o s v - äro lika détaillerade, men ha som riktade tillbaka till Jesus Kristus i efterhand mindre bevisvärde gentemot Judarnes otro än den détaillerade genomgången af Judarnes egna tidigarevarande rit (tiden innan templet förstördes) bevarad i deras egna handskrifter af Moseböckerna.

- Gamla Förbundets rit är öfver i o m att Jesus uppfylt den till fullo och deröfver.

- Du får ha hvilka trådar du vill i skjortan, men du får deremot intet combinera kristendom med hednisk vidskepelse eller lära, som kättare (notabelt genom materialistisk syn på bildförbudet i GT eller genom nekande af fria viljan, jfr hedniska Oedipus-tragedien och andra aspecter på ödestro) och Judar (sedan de afvisat Kristus, i vissa fall redan tidigare) göra, hvilket var den rättfärdighet som den gamla riten (liksom förbudet mot råg och hvete på samma åker) syftade till att symbolisera.

- Att en menniska arbetar icke för egen räkning utan för en annans kommer att förbli fallet intill domedagen: hvad som gäller är att behandla sina underlydande bra. Om fackföreningar hjelpa till dermed, så mycket bättre, men de första föreskrifterna om hvad man intet fick göra mot underlydande hittar du i Moseböckerna och hos St Paulus (Ephesierbrefvet, Philemon).

Jag har ingen statistik som säger vilka skolor som är bättre än andra i det avseendet, men jag har svårt att tro att en religiös friskola är en grundförutsättning för att mobbning ska minska.

Förmågan att mobba finns tyvärr hos de flesta. Det är ju bara att se på hur troende har behandlat Jessica Ahlquist i Rhode Island, USA efter att hon försvarat konstitutionen genom att kräva att en skolbön ska tas ner.


Sure. Jessica Ahlquist borde intet ha tvingats gå i samma skola som dessa troende elever - och af precis samma anledning borde troende elever i Malmö intet tvingas gå på Videdalsskolan, som i sin tur kanske intet var den värsta.

Rent factiskt var ju uppenbarligen Jessica Ahlquist intet på en religieus friskola, i så fall skulle hon ju knappast ha valt den eller gått med på föräldranes val utan att redan ha varit troende: hon var på den slags skola Humanisterna efterlysa, en der religieusa och icke-troende blandas. Oturligt nog för henne var det icke Humanister i majoritet på den heller.

Jag är också mot att bögar och flator tvingas gå på skolor der de mobbas rent factiskt, oafsedt hvad sedan skolans politik säger borde ske. Och oafsedt om skolans rapporter afspegla mobbandet eller politiken. D v s för att en mobbad elev skall få frihet från sin skola skall det intet behöfva gå så långt att skolan erkänner sin försumlighet i corrigering af brott och dåligt uppförande eller erkänner den deraf resulterande dåliga trifseln. M a o, jag är mot skolpligt och än mer mot att ge offentliga skolor monopol på dess verkställande.

Hans-Georg Lundahl
Bibl. Audoux/Paris
7 - III - 2012, Hll. Perpetua och Felicitas