Från grouppen KatObs

Parisdemonstrationerna: Största möjliga tystnad

---Ett grundbudskap i dessa mäktiga och fredliga demonstrationer är att man anser att lagen är ett sätt att upphäva äktenskapets naturliga konstitution och familjen som grundval för samhället, och att det saknas acceptabla skäl för att genomdriva lagen. Att lagen även berövar barns rätt till att växa upp med sin mor och far. Och framför allt: Att politikerna driver igenom beslut som saknar stöd hos befolkningen. En spricka har uppstått mellan folket och de folkvalda.

---Se: Katolsk Observatör : Parisdemonstrationerna - största möjliga tystnad
http://katolskobservator.blogspot.se/2013/04/parisdemonstrationerna-storsta-mojliga.html

Hans-Georg Lundahl

Min sista post på fölgande blogg, hittils, commenterar "lagen" som gick igenom på *suck* min namnsdag:

Trivium, Quadrivium 7 cætera
http://triv7quadriv.blogspot.com/

(På franska, nota bene, men det fins engelska articlar på den bloggen med).

Redacteur på Katolsk Observatör:

Hans-Georg Lundahl: (1) finns ännu de som använder fv, i "silfver" till exempel...(2) Gauss var väl konfessionellt kristen? (3) Ska inte lagförslaget dras genom författningsdomstolen också? (4) Dina upplevelser i Paris - har du några impressioner av stämningen i leden?

Hans-Georg Lundahl

1) jo, jag har ju sjelf bevisat att det intet blifvit obegripligt, 2) liksom Kant, men deras filosofier äro det intet, 3) möjligt, 4) feststämning, som beskrifvet.

Gick förbi nra festare på krogrunda anförda af två flator fölgda af två bögar. Jag ropade "regroupement" = "omgrouppering" och gick vidare utan att antastas men också utan att bli serdeles uppmärksammad als.

När jag var rundt hörnet ropade de X, Oui, Y Oui, Z, Oui (jag har glömt had oui, oui, oui gick ut på) och jag ropade (rundt hörnet) non för hvart oui. Intet heller då blef jag ppmärksammad eller antastad.

Deremot har jag blifvit ngt kyligt bemött när jag tiggt mynt till caffe derefter i Georges Pompidou.

Redacteur på Katolsk Observatör:

[Andra stycket ovan torde gå till kommentarsfältens klassiska bibliotek, som kommer uppföras av några av våra efterlevande med överkapacitet i sina hjärnor och planeringskalendrar.]

Hans-Georg Lundahl

öfvercapacitet onödig, blir snart sparadt på min blogg.

Falsk telefonintervjuare? Påstådda sexundersökningar?

Den falska (sic) telefonintervjuaren,* som utger sig ringa från Statistiska centralbyrån (SCB), fortsätter med sina påstådda sexundersökningar. ... Den falske intervjuaren har härjat i minst ett år. SCB uppmanar alla som råkar ut för honom att polisanmäla. Byrån gör aldrig några sexundersökningar.

Han är väl en falsk anställd hos SCB, deremot helt äkta som intervjuare. Han intervjuar ju. Och sexundersökningarne äro påstådda? Det voro väl Mr Kinseys med i så fall.

Och svag form af adjectivet heter vid äkta masculiner eller vid genus virile (d v s icke de historiska masculiner som nu gå under genus reale) "falske" i hvart fall i singular. "Falska" är reale, femininum, neutrum, pluralis (i hvart fall pluralis af dessa genera**).

Men tillbaka till nyheten: hvad säger att ett uppdrag af SCB gör en intervju eller intervjuare mera äkta?

Nota bene, jag säger intet att intervjuaren intet är skyldig till brott genom att intervjua under falska förespeglingar, för en offentlig institution som han i sjelfva verket intet als - enligt hvad denna nyhet säger - representerar.

Men factum qvarstår att han intervjuar. Och så var frågan hvad han intervjuade om:

I början är frågorna helt oskyldiga men övergår snart till obehagliga frågor om sexvanor.

Hade den inställningen varit fallet när Kinsey och Ottar härrjade hade verlden kanske besparats idiotisk statistik som kommit från dem som intet hade vett att polisanmäla. D v s från dem som sjelfva hade ngt sprucket omdöme i frågan. Och med den statistiken myckna idiotiska slutsatser.

Hans-Georg Lundahl
Bibliothèque Delbo
13-IV-2013

* Falsk sexintervjuare ger sig inte
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/falsk-sexintervjuare-ger-sig-inte_8082450.svd

**Att ha -e i pluralis virile är dock ålderdomligt: tre vise män.

Medeltid och Upplysningstid

Scripsit Harrison:*

Wolfgang Amadeus Mozart avled vid 35 års ålder den 5 december 1791. ... Faktum är att Mozart dog i samma ålder som otaliga andra invånare i Wien – och inte bara där. Medellivslängden i flertalet europeiska storstäder i slutet av 1700-talet var 35 år. På denna punkt var kompositören alltså helt normal.

Intressant ... Dante skref om sin 35-årsålder: "nel mezzo del cammin' di nostra vita". Hvar är skilnaden? Mellan storstad och landsbygd (som Dante tog mer hänsyn till och som verkar ha varit en skilnad under 1700-tal)? Eller gick rentaf medellifslängden ned efter Dantes tid?

Till skilnad från Boccaccio och Petrarca verkar jag minnas att Dante hufvudsakligen lefde före Stora Pesten. Och jag vet att pesterna slutade ganska sent i Frankrike - biskop Belsunce i Marseille vårdade pest-sjuka medan under Ludvig XV (la Régence snarare än hans personliga regering, tror jag) den sista pestepidemien (den med Belsunce, har jag för mig) stäfjades med quarantainer som genomdrefvos med skottlossning och dödande af folk som sökte undkomma dem.

Jag har andra anledningar att minnas att medellifslängden (borträknadt barnadödlighet) under just medeltiden var ganska hyfsad utom under krig och epidemier. I en af städerna - Carpentras har jag för mig - hade arbetande lika mycket ledighet som de sedan intet fingo förrän nittonhundratal, sedan Upplysningsmän (drifna af loger med fjes för de giriga och rika) talat mot de många helgerna. Jag blef - och förblir - bestämd motståndare till integral gustaviansk ideologie den dag jag fick veta att det var Gustav III (likaså upplysningstid, dog vid en tid nära Mozarts död med) afskaffade Tredjedag och Fjerdedag Jul, Påsk och Pingst. Före Reformationen - som jag också hatar - firades Jul ända till Trettondag och Påsk och Pingst med hvardera en veckas ledighet, d v s åtta dagar (vid Påsk och Pingst var Åttondagen i alla fall en söndag och dermed ledig huru som helst).

Ang. Harrisons öfriga uppgifter härom kan jag nämna att Mozart-kulten satte i ordentligt med en compositör, musikcritiker och novellförfattare som hette Ernst Theodor och lade till Amadeus före sitt efternamn Hoffmann, med en Per Daniel, som likaledes lade till Amadeus före namnet Atterbom, och med en Goethe som skref en fortsättning på Trollflöjten, om jag intet mins fel (hvilket jag kanske gör). Eller om det nu var att han hoppats ha andra delen af Faust tonsatt af Mozart, eller om han nu nämnde denne i andra delen af Faust. Men mitt primära tips var altså att Goethe skrifvit en fortsättning till Trollflöjten. Synd att Goethe och Mozart voro frimurare ... nu hade Goethe dock en bättre personlig anledning, utom god musiksmak, att uppskatta Mozart än loge-solidariteten: båda hade en munk vid namn Wolfgang som skyddspatron. Niohundratal, vandrade mellan Bayern och då ännu hedniska Ungern i missionsförsök. Hans förhållningssätt till sparfvar under en matpaus i nuv. Österrike är berömdt.**

Hans-Georg Lundahl
Bibliothèque Mouffetard
Onsdag andra Veckan efter Påsk
10-IV-2013

*Dog Mozart ung och bortglömd?
http://blog.svd.se/historia/2013/04/09/dog-mozart-ung-och-bortglomd/
** Hittade en del annat om denne på sagen.at : St. Wolfgang, Oberösterreich
http://www.sagen.at/doku/quellen/quellen_ooe/st_wolfgang.html