Saturday, October 17, 2015

Kort replik till Göran Rosenberg

Här är hans essä:

DN Kultur : Vad göra med judarna?
Publicerad 2009-10-27 10:52, Göran Rosenberg
http://www.dn.se/kultur-noje/essa/vad-gora-med-judarna/


"Att kristendomen började som en judisk sekt är obestridligt."

Detta är den judiska positionen, att christna äro "minim va goyim" - secterister och hedningar. Jag bestrider ordvalet "sect", och jag bestrider likaledes implicationen af "började som", som om christendomen hade ändrat natur.

Judendomen kom till som en ny sekt genom att förkasta Christus.

Lagen som Kaiaphas upprätthöll efter gudsmordet var intet längre Mose Lag. Christus hade uppfylt denna. Och Kaiaphas hade vanstält den genom att begå gudsmord i dess namn.

"Att operera bort det judiska arvet ur kristendomen förutsätter följaktligen en massaker på kristendomens urkunder; censureringen och revideringen av Nya testamentet, annulleringen av Gamla testamentet och ogiltigförklaringen av den judiska berättelse som en gång gav profetisk kraft och messiansk innebörd åt Kristusgestalten. ... I perspektivet av de konsekvenser som detta historiskt haft för relationen mellan kristna och judar hade det kanske varit bättre för judarna om de kristna riktningar som i begynnelsen ville rensa ut det judiska arvet ur kristendomen hade segrat och judarna hade fått behålla sina skrifter och sina profeter och sin Gud för sig själva."

Jag påmins osökt om en viss talmudisk tendens att se judarne som ändamålet med universum.

"Frågan är förstås vad det då hade blivit av kristendomen."

Hvarje sådan försök har varit en styggelse och kommer att förbli en styggelse. Christendomen har rätt. Moses och propheterna skrefvo om Jesus från Nazareth. Och denne har bevisat sin gudom, sin "egenskap" att vara Gud, genom att först häfda det (i tillräckligt förtäckta ordalag för att undvika omedelbar steningsgrund, men tillräckligt tydliga för att provocera försök till stening) och sedan visa att Gud stod fast vid Honom, genom Uppståndelsen.

En Christendom utan Moses och propheterna är en christendom utan uppståndelsen, är en icke-christendom, är en antichristendom. Manes dyrkade en "Jesus" som aldrig hade kropp. Deutsche Christen en "Jesus" som aldrig kroppsligen uppstod.

"Var kristendomens berättelse sann, kunde inte judendomens vara det. Om de kristna hade rätt måste judarna ha fel."

Hvad menas här med "judendomens berättelse"? Hvad den säger i berättande ordalag om patriarcherna och Moses är, i stort sedt, sant. Hvad den säger i förklarande ordalag om hvad deras prophetior och prophetiska bilder verkligen betyda är deremot falskt - och utgör intet en berättelse.

Om Sefer Ha-Toledoth Jeschu skall anses om Jesus från Nazareth, är den berättelsen utan tvifvel falsk.

Om den skall vara om ngn annan, kan den vara sann. Om den delvis tar upp material från en annan person, men anpassar det till en anklagelse mot Jesus från Nazareth, är det en halfsanning, omgjord till falskhet. Afrättningsscenerna äro utan större sannolika tvifvel en slags anklagelse mot Jesus från Nazareth, om intet så hade Vår Herre en stor portion humor när han valde en lärjunge hvars namn redan fans i den berättelsen om en annan person. Min favorit-candidat för en som tatuerat Guds-namnet i skinnet och studerat egyptisk magie vore väl Oden. À andra sidan har jag druidiska och hinduiska theorier om hans bakgrund med. Innan han kom hit (jag skrifver visserligen i Frankrike, men jag menar till Sverige) och "ginnade" d v s lurade stackars Gylfe. Om christendomens berättelse är sann, och om Sefer Ha-Toledoth Jeschu syftar på Jesus från Nazareth, måste Sefer Ha Toledoth Jeschu vara falsk. Men är Sefer Ha Toledoth Jeschu "judendomens berättelse"?

Huru många judar skulle stå upp och säga "jag struntar i Moses, jag struntar i Elias, det vigtiga är att Jesus från Nazareth var en grundare af en sect"? Jag menar i svenska media. Uppenbarligen ha en del "atheistiska judar" både inom communism och zionism haft denna instälning. När en litavisk prest vid namn Pranaitis undersökte Talmud, fann han en rysk judenhet som helt menade att Sefer Ha Toledoth Jeschu syftade på vår Herre och Gud. Men nra sekler tidigare hade den franska judenheten omfattat två rabbiner som hade annan uppfattning.

Om Judar nu mena att Jesus intet uppfylde prophetiorna, mena de att prophetiorna hittils varit ouppfylda. Och constaterandet (med orätt, men det är ovidkommande) att de varit ouppfylda är intet en berättelse om deras uppfyllelse.

Skulle Esaias 11, om den hittils varit ouppfyld, kunna uppfyllas idag? Hvilken nation skulle då stå för Edom?

Under seklerna mellan Jesus och Omars invasion* hade christna intet bara mycket snabbt omfattat både Juda och Efraim (11:13, Apg 8), utan äfven missionerat/andligen eröfrat Edom med Moab och Ammon (11:14, flygten till Pella blef anledning för Kyrkan att grunda Christenheten i Jordanien sednast år 70). Sedan dess ha Judar, Samarier, Galileer af Christen confession, och Edomeer, Moabiter och Ammoniter af Christen confession blifvit en nation. Och sedan drabbades denna nation af invasion från Arabiska halfön och delvis tvångsconversion till Mohamedansk lära. Prophetian kan intet längre uppfyllas, eftersom den redan är för grundligt uppfyld.

Och om någon nu tviflar om att christna (och dermed äfven mohamedanska Palestinier, utom möjligen om ngn famille från Algeriet eller Cirkassien hållit sig oblandad med redan befintliga) Palestinier factiskt äro i grund judar, colla in hvad som hände under Chosroes invasion* : christna "återvände" till judendomen (och försvunno till Persien, sedan Heraclius återeröfrade landet, i den mån de intet ångrade sig). De hade väldigt klart en ännu medveten anknytning till ett förflutet innan folket delades i tu mellan Kaiaphas och Petrus, religieust, den första Pingstdagen som också uppfyller en prophetia i Esaias 11: samlandet af de skingrade judarne (11:11, Apg 2).

Och om här invändes att Jesus intet gjorde detta sjelf, medan Han lefde på jorden, colla in vers 10 : "Det skall ske på den dagen att hednafolken skall söka Isais rot, där han står som ett baner för folken, och hans boning skall vara härlig." Folkbibeln fölger här Masoretisk text, med ordvalet "boning". Redan sant, eftersom Han uppstigit till Himmelen. Vulgata har "sepulchrum", graf. Hvilken graf har annars blifvit härlig genom att bli tom genom uppståndelse? LXX i engelsk öfversättning är "And in that day there shall be a root of Jesse, and he that shall arise to rule over the Gentiles; in him shall the Gentiles trust, and his rest shall be glorious." - His rest, hans hvila ... ett begrepp som omfattar både graf och boning. 10 Καὶ ἔσται ἐν τῇ ἡμέρᾳ ἐκείνῃ ἡ ρίζα τοῦ ᾿Ιεσσαὶ καὶ ὁ ἀνιστάμενος ἄρχειν ἐθνῶν, ἐπ᾿ αὐτῷ ἔθνη ἐλπιοῦσι, καὶ ἔσται ἡ ἀνάπαυσις αὐτοῦ τιμή. Jo, anapausis låter som hvila, "stannande upp". Nästan samma ord som i Genesis. 2:2 And God finished on the sixth day his works which he made, and he ceased on the seventh day from all his works which he made. 2 καὶ συνετέλεσεν ὁ Θεὸς ἐν τῇ ἡμέρᾳ τῇ ἕκτῃ τὰ ἔργα αὐτοῦ, ἃ ἐποίησε, καὶ κατέπαυσε τῇ ἡμέρᾳ τῇ ἑβδόμῃ ἀπὸ πάντων τῶν ἔργων αὐτοῦ, ὧν ἐποίησε. "Kai katepause" - och Han hvilade ned ... Kan vara att här äfven i Esaias 11:10 antyds att söndagen är härligare än lördagen, en upphvila i stället för en nedhvila.

Det är altså oriktigt att säga "om christendomens berättelse är sann, måste judendomens berättelse vara falsk", annat än om Sefer Ha Toledoth Jeschu skall antas vara densamma. Och "om de christna hade rätt, måste judarne ha fel" kan omformuleras till "om judendomens berättelse är sann, måste judarne ha fel". Icke förvånansvärdt att då judendomen factiskt bekräftar detta genom att uppvärdera halachoth (bestämmelser om bud och förbud och pligter) och ofta nog nedvärdera haggada (berättelser), i fråga om just sanningsvärde.

Hans Georg Lundahl
Nanterre UB
Den hl. Marguérite-Marie Alacoque**
17-X-2015

* Se capitlet om palestinskt klosterlif i boken The Desert a City, af Derwas J. Chitty.

** Utbredde efter en uppenbarelse dyrkan af Jesu Allraheligaste Hjerta.

No comments: