Wednesday, March 7, 2012

Svar till Humanist om skolor och om kristendom

Jag tycker det är intressant att Bibeln är så noga med detaljerna i vissa oväsentliga saker, som att inte kombinera olika sorters tyger i klädesplagg eller att man ska knyta tofsar i hörnen på manteln man har på sig, samtidigt som slaveri ses som någonting normalt.

Hade du läst St Pius X's catekes, eller f d d Tridentinska Conciliets Romerska Catekes, eller KKK hade du varit mycket medveten om att:

- Bibeln är ingen lärobok för nybörjare i kristen tro.

- Gamla Förbundet hade en détaillerad rit, hvars hvarje détaille var profetisk och handlade om Jesus Kristus, men som numera icke är bruklig. Nya Förbundets riter - Latinsk, Byzantinsk, Koptisk, o s v - äro lika détaillerade, men ha som riktade tillbaka till Jesus Kristus i efterhand mindre bevisvärde gentemot Judarnes otro än den détaillerade genomgången af Judarnes egna tidigarevarande rit (tiden innan templet förstördes) bevarad i deras egna handskrifter af Moseböckerna.

- Gamla Förbundets rit är öfver i o m att Jesus uppfylt den till fullo och deröfver.

- Du får ha hvilka trådar du vill i skjortan, men du får deremot intet combinera kristendom med hednisk vidskepelse eller lära, som kättare (notabelt genom materialistisk syn på bildförbudet i GT eller genom nekande af fria viljan, jfr hedniska Oedipus-tragedien och andra aspecter på ödestro) och Judar (sedan de afvisat Kristus, i vissa fall redan tidigare) göra, hvilket var den rättfärdighet som den gamla riten (liksom förbudet mot råg och hvete på samma åker) syftade till att symbolisera.

- Att en menniska arbetar icke för egen räkning utan för en annans kommer att förbli fallet intill domedagen: hvad som gäller är att behandla sina underlydande bra. Om fackföreningar hjelpa till dermed, så mycket bättre, men de första föreskrifterna om hvad man intet fick göra mot underlydande hittar du i Moseböckerna och hos St Paulus (Ephesierbrefvet, Philemon).

Jag har ingen statistik som säger vilka skolor som är bättre än andra i det avseendet, men jag har svårt att tro att en religiös friskola är en grundförutsättning för att mobbning ska minska.

Förmågan att mobba finns tyvärr hos de flesta. Det är ju bara att se på hur troende har behandlat Jessica Ahlquist i Rhode Island, USA efter att hon försvarat konstitutionen genom att kräva att en skolbön ska tas ner.


Sure. Jessica Ahlquist borde intet ha tvingats gå i samma skola som dessa troende elever - och af precis samma anledning borde troende elever i Malmö intet tvingas gå på Videdalsskolan, som i sin tur kanske intet var den värsta.

Rent factiskt var ju uppenbarligen Jessica Ahlquist intet på en religieus friskola, i så fall skulle hon ju knappast ha valt den eller gått med på föräldranes val utan att redan ha varit troende: hon var på den slags skola Humanisterna efterlysa, en der religieusa och icke-troende blandas. Oturligt nog för henne var det icke Humanister i majoritet på den heller.

Jag är också mot att bögar och flator tvingas gå på skolor der de mobbas rent factiskt, oafsedt hvad sedan skolans politik säger borde ske. Och oafsedt om skolans rapporter afspegla mobbandet eller politiken. D v s för att en mobbad elev skall få frihet från sin skola skall det intet behöfva gå så långt att skolan erkänner sin försumlighet i corrigering af brott och dåligt uppförande eller erkänner den deraf resulterande dåliga trifseln. M a o, jag är mot skolpligt och än mer mot att ge offentliga skolor monopol på dess verkställande.

Hans-Georg Lundahl
Bibl. Audoux/Paris
7 - III - 2012, Hll. Perpetua och Felicitas

1 comment:

HGL said...

Jag kan ju nämna att jag redan klagat på andra hemska skolan, SSHL.

Värsta åren, som jag kunnat undgå om mor fått hemskola mig i nian, voro: 7 och 8 Videdal, 9 och I SSHL.

5 och 6 Videdal, II och III SSHL gick väl an.

Bäst var hemskolningen 4-5 och slutet af 8.