Wednesday, November 16, 2011

"Det är ingen som tror dig"

http://www.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/kroppochhalsa/article13935407.ab

Jodå, jag har sett en på Säter som hade tvångshandskar hela tiden nästan som vi voro* på samma afdelning. Det var intet ofta, bara veckorna efter två isoleringar, efter att jag försökt värja mig mot påhopp om att börja "frivilligt" med medicinering igen. Efter hvad hon sade var en del af gångerna i alla fall intet för att hon gjort verkliga sjelfmordsförsök utan för att hon rispat sig på armen, för att hon tyckte det lättade.

Jag vet intet hvilka du satt med. Jag satt sjelf intet med "Qvicken" - undrar om han frikänts nu, efter att ha erkänt mord och cannibalismer han rent fysiskt intet kan ha begått, men som han "mindes" efter therapie, men han var i afdelningen mitt emot rastgården. Tror jag läste något sådant. Jag satt med en som mördat - ute i friheten, och knappast ngn som han åt mat med eller som intet hjelpte till att vakta honom. En satanist (efter hvad han sade), som jag intet vet hvad han satt för. En tjej som satt för att ha knifhuggit men knappast dödat en annan, ngt bråk om knark. Hon hade tagits ifrån en mamma för att mamman var Jehovas Vittne, och oj hvad mycket lempligare fostran hon fick i fosterhemmet typ. Skulle hon läsa detta, kan jag ju tillägga att en gg hon var sur - hon var jettesnygg och ngt fåfäng - ville jag säga till henne "du är ful när du är sur", typ för att få henne att le åt vädjan till hennes fåfänga. Jag kom bara till första tre orden, bråket ledde till att jag riskerade att få stryk - af en man som var halfkär eller litet till i henne och urstark - och tog en natt på isolering sjelf.

Jag satt först i fängelse för att ha skjutit på en polis. Och det var intet för att jag var förbrytare, eller att han försökte taga fast mig, det var för att han tagit mig till vårdcentral der en läkare beslutat sätta in mig på psyk för tredje gången**. Dessa läkare ha för mycken magt att sperra in folk "för deras eget bästa". Sedan såg man till att jag hamnade i bråk i fängelset, så de fingo anledning att sätta mig på rättspsyk under strafftiden. Ja, det blef 3 år och 6 månader i domen, fastän jag intet försökt döda honom, utan bara taga honom som gisslan (jag sköt när han höll sin pistol för att han skulle släppa den) löd brottsrubriuceringen "dråpförsök" och jag satt 2/3 af tiden. Mysigt värre, när det mesta var på Säter, typ! Mysigt värre när en läkare inbillade sig att han kunde tvinga mig ur min bubbla för att jag skulle må bättre, när jag intet ens mådde dåligt!

Jag var dock, inför detta öfvergrepp rädd att få hela mitt lif förderfvat om jag intet försvarade mig, det verkar intet ha varit helt fel tänkt. Efter 2000 när jag kom ut, har man aldrig mer satt mig på psyk, men ett par ggr har jag tyckt det var nära ögat och att jag behöft byta milieu.
 
Hans-Georg Lundahl
Bibliothèque Baudoyer***
Paris
16 XI 2011

*Jag vägrar helst skrifva svenska som myndigheterna beslutat ändra språket tre ggr (1870-tal, 1906, 1950), så håll till godo med en del "voro" och fv-stafvade eller hv-stafvade v-ljud och e-stafvade korta ä-ljud. Jag vet att de flesta första hvad jag skrifver i alla fall, äfven om på nätet både communister och frimurare (en ny-druidisk högkyrklig svensk-anglikansk "prest" räknar jag som frimurare, t ex) bett mig sluta för att "ingen fattar".

**Första gången - juli/augusti 1996 - var efter att ha sagt till en f d elev till mig (som var hennes och andras f d lärare) att jag elskade henne. Om man kunde skylla på ngt slags behof af att skydda henne från mig den gången, så var det intet fallet tredje ggn - 5 febr 1998 -, eller andra - oktober/november 1997, när jag försökt försvara mor från att komma in. Har tidigare skrifvit om detta på MSN-Grouppen Antimodernism, nedlagd med alla andra sådana af Bill Gates 2009, men jag sparade detta på Website (på denna dator gå de trögt att öppna, hoppas läsarne ha bättre tur):

http://www.webcitation.org/5cT9HEG8Z

 
***Som påpekadt i http://o-x.fr/m9zd ha dessa bibblor blockerat bloggers instrumentbräda, men man kan skrifva artiklar via e-mail.

No comments: