Saturday, November 24, 2012
À propos "bästa skolan i hela Svedala" (som rector Berntsen kallade den)
DN: Sigtunaskolan anmäld för nya kränkningar
http://www.dn.se/nyheter/sverige/sigtunaskolan-anmald-for-nya-krankningar
Är det försent att anmäla kränkningar gjorda 1983-85 på Ängsbacken?
Dels af camrater mot mig, dels af husföräldrar mot min mor. Är det försent att anmäla det nu?/HGL
Friday, November 2, 2012
Välja religion? Lefva efter den osanna sekulariseringsreligionen?
by Hans-Georg Lundahl on Friday, January 28, 2011 at 2:19pm
Just idag publiceras denna artikel på Dagen.
Ministern vill föra ett "samtal" om att:
När skolpligt går före föräldrars rätt att hemskola efter sina öfvertygelser, innebär i praktiken den enes skolpligt och den andres "rätt att INTET tro på Gud" och rätt att ansöka till lärareutbildning, i realiteten företräde för atheister i vissa läro-emnen, en "rätt" att kränka religieuse öfvertygelse hos elever och föräldrar.
När man utgår från att atheisten har tillräckligt med sunt förnuft att afstå från kränkningar, utgår man intet bara från en god vilja, som kanske ofta fins der, att intet kränka "i onödan", utan också att det är atheistens uppfattning om hvilka saker som äro nödvändiga, om de än uppfattas kränkande, som gäller.
Atheismen och fritänkeriet har gynnat en religiös splittring, som redan varit ofrånkomlig sedan reformationen, så att den blifvit värre än annars: accepterande af satanism, trolldom, atheism, islamsk invandring. Sedan utnyttjar atheismen denna splittring för att tillskrifva sig en medlarrôle mellan religionerna, gifvetvis då också atheismen och de andra.
Att lärare äro med i Humanisterna är intet ovanligt. Att skolorna prångla ut folk som heja på sekularisering och allsköns tillklämmanden af muslimer, pingstvänner och katholiker, samt kraf på yttersta venstervriding i Svenska Kyrkan, är ett faktum. Tyvärr ger ministerns uttalande föga hopp om att denna regering sjelfmant ändrar detta.
Hans-Georg Lundahl
Mantes/Frankrike
28-I-2011
Mobbing är i vissa fall ett uttryck för atheistisk hegemonie, i andra för muslimsk sekundär-hegemonie. I båda fall är bibehållen skolpligt för både föröfvare och offer fel lösning:
http://www.dn.se/sthlm/kritisk-mobbningsrapport-valkomnas
Just idag publiceras denna artikel på Dagen.
Ministern vill föra ett "samtal" om att:
- Rätten att tro på Gud innebär inte att man får kränka andra, slippa skolplikten eller ställa orimliga krav på arbetsgivaren. Den diskussionen kan behöva föras, säger Erik Ullenhag.
När skolpligt går före föräldrars rätt att hemskola efter sina öfvertygelser, innebär i praktiken den enes skolpligt och den andres "rätt att INTET tro på Gud" och rätt att ansöka till lärareutbildning, i realiteten företräde för atheister i vissa läro-emnen, en "rätt" att kränka religieuse öfvertygelse hos elever och föräldrar.
När man utgår från att atheisten har tillräckligt med sunt förnuft att afstå från kränkningar, utgår man intet bara från en god vilja, som kanske ofta fins der, att intet kränka "i onödan", utan också att det är atheistens uppfattning om hvilka saker som äro nödvändiga, om de än uppfattas kränkande, som gäller.
Atheismen och fritänkeriet har gynnat en religiös splittring, som redan varit ofrånkomlig sedan reformationen, så att den blifvit värre än annars: accepterande af satanism, trolldom, atheism, islamsk invandring. Sedan utnyttjar atheismen denna splittring för att tillskrifva sig en medlarrôle mellan religionerna, gifvetvis då också atheismen och de andra.
Att lärare äro med i Humanisterna är intet ovanligt. Att skolorna prångla ut folk som heja på sekularisering och allsköns tillklämmanden af muslimer, pingstvänner och katholiker, samt kraf på yttersta venstervriding i Svenska Kyrkan, är ett faktum. Tyvärr ger ministerns uttalande föga hopp om att denna regering sjelfmant ändrar detta.
Hans-Georg Lundahl
Mantes/Frankrike
28-I-2011
Mobbing är i vissa fall ett uttryck för atheistisk hegemonie, i andra för muslimsk sekundär-hegemonie. I båda fall är bibehållen skolpligt för både föröfvare och offer fel lösning:
http://www.dn.se/sthlm/kritisk-mobbningsrapport-valkomnas
Wednesday, October 24, 2012
Monarchi och förhistorisk flockmentalitet
”Argumentum ad antiquitatem? ”This is the fallacy of asserting that something is right or good simply because it’s old, or because ’that’s the way it’s always been.’” ”
”bra sak att minnas ändock ;) Om man argumenterar mot konservativa”
”Eller rojalister.”
Här hoppade jag in: vid detta laget har parlamentarisk demokratie fått antiqvitet (jag är rojalist, ja)
”Fast inte på lika långa vägar som monarkin.”
tja, äldre än dagens magtlösa monarchier, i hvart fall
”Det spelar ingen roll, för hur du än vrider och vänder på det så har monarkin som statsskick existerat oerhört mycket längre än den parlamentariska demokratin som vi känner den idag.”
men hvilken monarchie?
- faraonisk?
- babylonisk?
- stamfurstemonarchien?
- caesarisk?
- byzantinsk?
- vesterländsk medeltida feodal eller parlamentarisk eller bådadera?
- absolut monarchie som Richelieu imiterade från Henrik VIII?
- eller dagens magtlösa?
”Jag menar hela det statsskick (eller oskick) vi känner som ”monarki”, från Farao Serket I till Carl XVI Gustav. Skillnader som kan dyka upp i det administrativa fältet är synnerligen oväsentliga då den primitiva huvudprincipen hela tiden har varit densamma; en enda man är av Guds nåde tillsatt sitt ämbete.”
nej
f öfr skulle i så fall oligarki - der principen är att ett antal män (de kunna vara folkvalda, som i Rom der folkvalda styresmän automatiskt ingingo efter sitt ämbetsår) veta bättre än folket och ha mera klubbkänsla än en kung vara äldre än de flesta former af monarchie jag räknat upp, från cäsarism och framåt
”Det är helt irrelevant för hur du än vrider och vänder på det så är monarki faktiskt det äldsta statsskicket då de gamla stamhövdingarna under förhistorien faktiskt var monarker (grek. monos+archi, envälde). De första exemplen på oligarki ser vi inte föränn de första civilisationerna uppkom och prästerskapet styrde och ställde med Guds nåde.
”Och skulle du vilja vara så vänlig att skippa 1800-tals skriftspråket? Det går bara dina motdebattörer på nerverna och framställer dig inte som det minsta mer intellektuell.”
jag återtar: ”då de gamla stamhövdingarna under förhistorien faktiskt var monarker”
oh ja, du har säkert läst deras skrifna konstitution! skrifven årtusenden i efterskott af ngn förhistorisk gissningsidkare
ang din förfrågan hänvisas till tråden ”Caesar supra grammaticos” på detta forum
”Nej, har du?
”Som jag skrev innan så betyder monarki kort och gott ”envälde” och det är en gammal etablerad kunskap om flockmentalitet att den starkaste i en grupp utses som enskild ledare, en monark. De första oligarkierna uppstod ur denna primitiva monarki genom att stamhövdingarna slog sig samman och av strategiska skäl började dela makten, det var även så prästerskapet uppstod i de första civilisationerna genom insikten att det är mycket lättare att styra folk om man är lite fler och kan skrämma pöbeln med Guds vrede om de inte lyder.
”Och vad gäller min förfrågan, som snarare var en uppmaning, så fick jag inget egentligt svar från den tråden heller annat än att du känner för att vara lite tramsig.”
jag återtar: ”det är en gammal etablerad kunskap om flockmentalitet att den starkaste i en grupp utses som enskild ledare, en monark.”
Jippi!
Och du har gifvetvis verifierat att det verkligen är från menniskor med sådan flockmentalitet vi härstamma?
”Naturligtvis, vilket djur skulle det annars vara? Valrossar?”
menniskor utan sådan flockmentalitet, typ civiliserade menniskor
(jag håller med om att vi icke härstamma från valrossar....eller apor)
”Människan lärde sig redan som förhistorisk apa att den största (och enda) chansen till överlevnad är den hon får genom samarbete, alltså sammanslutningar med artfränder. Det du kallar ”civilisation” är inget annat än en kulturell ”förfining” av den primitiva flocken, för utan flockmentalitet skulle civilisation som vi känner till det inte existera.”
aj, och hvilka texter från förhistorian har du den mensklighetshistorian från? eller skall jag säga hvilken kristallkula?
”Vilken bok i antropologi och evolutionsteori som helst. Vilka källor har du?”
ah
antropologie och evolutionstheorie
och hvarifrån vet du att de äro korrekta?
notera att det är du som kommer med ett konkret påstående, så bevisbördan åligger om någon dig
”Varför skulle de inte vara korrekta? Det är helt och hållet upp till var och en att acceptera. Jag, för min egen del, accepterar mycket hellre empirism och vetenskapliga argument, orsak och verkan, än lösryckta påståenden utan någon som helt rationell grund som du å andra sidan verkar vara förtjust i.
”Jag kommer med konkreta påståenden, ja, och till skillnad från dig redovisar jag mina med rationella argument som har stöd i de väldigt hållbara vetenskapliga teorier som t.e.x. antropologi och utvecklingsläran utgör. Kan du också börja komma med argument istället för barnsligt styvnackade ifrågasättanden så kanske vi skulle kunna fortsätta debatten på en lite högre nivå.”
problemet:
- du har intet kommit med något vare sig empiriskt faktum eller rationnelt argument
- du har hänvisat till auktoriteten hos en expertise som jag icke accepterar på den punkten
- om jag säger så: de hittade skeletten äro ju så talande angående menniskornas sociala förhållanden (flockmentalitet eller civilisation)!
- det är ju definitivt i kroppsformen, som skelettet definierar denna, som du hittar mentaliteten och statsskicket!
- (betoningarne markera ironie, ifall du nu icke fattade det)
”Ok, du hävdar alltså att flockmentalitet och civilisation inte är detsamma, det kan jag hålla med om - men jag menar ändå på att utan flockmentalitet skulle det inte finnas någon grund för det vi kallar ”civilisation”.
”Inte bara enskilda skelett men genom att studera helheten, alltså både skeletten, artefakter, boplatser etc. etc. har man funnit en hel del rationella bevis som indikerar att den primitiva människan faktiskt hade en flockmentalitet. Plus det faktum att vi ännu idag lever i gruppsammanslutningar av olika slag, familjer, städer, länder måste även där indikera att det djupt i vår hjärna finns en primitiv flockmentalitet kvar - eller menar du kanske att det bara är av nyckfullhet som människor först tyckte ”Aja, ok. Vi bor väl tillsammans då och hittar på sociala regler”? Och om du inte tror mig så är det bara att gå till en fotbollsmatch eller rockkonsert så får du se flockmentaliteten empiriskt bevisad i sin finaste form.”
jag återtar: ”Inte bara enskilda skelett men genom att studera helheten, alltså både skeletten, artefakter, boplatser etc. etc. har man funnit en hel del rationella bevis som indikerar att den primitiva människan faktiskt hade en flockmentalitet.”
Talar du fortfarande om den slags flockmentalitet du hittar i en apflock, der den starkaste stäls högst på hackordningen? *tviflar*
De gjorda fynden torde snarare vara rationnella bevis för att hon hade sociabilitet, liksom till dags dato.
Nra urgamla fotbollar och elguror (med förstärkare för att göra dem hörbara för publik en km bort) har man mig veterligen icke satt i sbd med kökkenmöddingar i Danmark och Cro Magnon-bosättningar i Dordogne. Vissa grottmålningar indikera snarare individuel talang för konst.
”[han återtar:] ’De gjorda fynden torde snarare vara rationnella bevis för att hon hade sociabilitet, liksom till dags dato.’
”Ja, det är det jag menar. Tack så mycket.
”[han återtar:] ’Nra urgamla fotbollar och elguror (med förstärkare för att göra dem hörbara för publik en km bort) har man mig veterligen icke satt i sbd med kökkenmöddingar i Danmark och Cro Magnon-bosättningar i Dordogne. Vissa grottmålningar indikera snarare individuel talang för konst.’
”Blablabla, läs vad jag skriver istället för att med avsikt missförstå för att verka lustig.”
Sociabilitet är förenlig med monarkiska konstitutioner och andra. Den slags flockmentalitet som utropar starkaste mannen (eller hos somliga djur starkaste hanen) till ledare, som du hittar på rockkonserter och fotbollsstadier, är intet förenlig med någon egentlig mensklig konstitution. Och dermed är sociabilitet (erkändt odiskutabel hos Danmarks ostronätande kökkenmöddingfolk eller Cro Magnon i Dordogne) icke ett tecken på att lifvet hela tiden eller ens för det mesta varit styrdt af den slags flockmentalitet du afsåg.
”[han återtar och sammanfattar:] ’Den slags flockmentalitet som utropar starkaste mannen (eller hos somliga djur starkaste hanen) till ledare (...) är intet förenlig med någon egentlig mensklig konstitution. (...) Och dermed är sociabilitet (...) icke ett tecken på att lifvet hela tiden eller ens för det mesta varit styrdt af den slags flockmentalitet du afsåg.’
”Varför inte det? Varför skulle inte sociabilitet vara förenlig med flockmentalitet? Flockmentaliteten är den instinkt som gör att människan söker sig till och bildar grupper därav sociabilitet. Kan det inte vara så att all flockmentalitet är sociabilitet men all sociabilitet är inte flockmentalitet?
”Jag vill minnas att t.ex. Fascismen ganska tydligt klargjorde att det är de starkare individerna som av någon outgrundlig anledning har automatisk rätt att styra över alla andra. Sedan är det bara ren logisk överlevnadsinstinkt i de primitivare samhällena (ur-samhällena) att den starkaste jägaren, eller krigaren utropade sig till ledare då han ansåg sig mest kompetent att svara för stammens framtid. Sen kan jag iofs ha sett för många filmer av Desmond Morris också.”
jag återtar: ”Varför skulle inte sociabilitet vara förenlig med flockmentalitet?”
Jag har intet påstått att de vore oförenliga, utan att de äro två olika begrepp, särskildt den slags flockmentalitet du har i åtanke när du talar om saker som ledarehannar, fotbollsmatcher och rockkoncerter.
Ett bevis för sociabilitet är intet ett bevis för en tillvaro dominerad af flockmentalitet i den meningen.
jag återtar: ”Jag vill minnas att t.ex. Fascismen ganska tydligt klargjorde att det är de starkare individerna som av någon outgrundlig anledning har automatisk rätt att styra över alla andra.”
Jag vill minnas att Nietsche stundvis hade dåligt inflytande öfver Mussolini och än mer Hitlerregimen. Dock ej öfver Dollfuß.
Ang öfverlefnad må den starkaste gerna leda jagten för hvarje gång (om våra första förfäder nu voro jägare, hvilket återstår att bevisa) men planering och uppsökande af nya jagtmarker torde äfven i ett sådant samhälle snarare tillkomma de erfarnaste. D v s de äldste och dermed ofta skröpligaste.
på detta fick jag intet svar, emedan en operateur hade svarat honom:
”Shit, nu har ni ballat ur helt.
Någon av oss moderatorer borde ha stoppat denna konversation för länge sedan, ser jag, eftersom den inte har med tråden att göra. Vänligen övergå till mail eller vad som helst annat än denna tråd :-) ”
B Förhistorisk flockmentalitet (forts.)
Daterat: Igår kl 13:50 Läst: 0 gånger
citat från dig:
”Kan det inte vara så att all flockmentalitet är sociabilitet men all sociabilitet är inte flockmentalitet?”
just derföre gäller hvad jag svarade:
Ett bevis för sociabilitet är intet ett bevis för en tillvaro dominerad af flockmentalitet i den meningen.
”Varför inte? Enligt vad deras kvarlevor kan berätta så levde våra förfäder i flockar. Utifrån den logiskt befintliga flockmentaliteten utvecklas sociabilitet och därmed uppstår civilisation. Det ena ger det andra - eller har jag missat och överförenklat något?”
jag återtar: ”eller har jag missat och överförenklat något?”
”Enligt vad deras kvarlevor kan berätta så levde våra förfäder i flockar. Utifrån den logiskt befintliga flockmentaliteten ....”
”Det har jag alltså inte. Tack för det.”
kolla in hvad jag citerade och underströk
”Ja? Och?
”Ska du fortsätta angripa enskilda felformuleringar och tala i gåtor är det lika bra vi lägger av.”
liten ledtråd: de exempler du gaf på flockmentalitet i dag (med elgura och förstärkare eller fotboll och stadium) ha ingenting att göra med att bo i ”flockar” eller storfamiller
”Kanske inte i detalj, men väl på hela det stora. Flockmentalitet är att känna samhörighet i en grupp och agera i dess intresse, förr i världen uppnåddes det genom att just bo i flockar och storfamiljer medan det i våra dagar är mest påtagligt när en halv stadiumpublik hejar på sitt favoritlag. Medlen har förändrats men principen är densamma.”
att känna samhörighet i groupe och agera i dess intresse är ngt annat än att ha en flockmentalitet sådan den visar sig på Råsunda fotbollsstadium: der känner man samhörighet, men man agerar knappast, man låter sig ryckas med på ett sätt som omöjligt skulle funka i en situation i verkligheten - utom just upplopp mot andra groupper (som motståndareklagets hejareklack, polisen, m fl)
den skulle icke fungera i hvardagen i Lascaux
för att utveckla saken:
- 1) ett jagtlag som fungerar som dref har förvisso ögonblick påminnande om fotbollsstadier, men också dessförinnan och derefter haft ögonblick af planläggning (vindriktning för att icke bytet skall vittra för snabbt, tid på dygnet, m m)
- 2) ett ”stenålderns” näringslif är icke bara jagtlag, äfven om det är mest spektakulärt, utan äfven samlande, redskapstillverkning, lädersömnad, elduppgörande m m
- 3) ju mer beroende man är af jagt, desto mer måste man flytta efter bytet
allt som kräfver planläggning och skicklighet är förenligt med en konstitution, der den eller de äldste bestämma
”Jag håller icke med därför att jag ser inte någon övergripande skillnad mellan att känna samhörighet i en flock och att känna samhörighet när man sitter i publiken på en sportarena. Det är rester av vårt primitiva jag som kommer fram. Den primitiva människan kände säkert samhörighet med sin grupp när hon t.ex. var ute och jagade - den moderna människan känner ofta samma slags samhörighet när hon t.ex. sitter på fotbollsläktaren.
”Och vad har Lascaux med saken att göra?”
Lascaux illustrerar faktum att de menniskor du kallade primitiva bevisligen också hade annat för sig än att bara gå ut på jagt och känna samhörighet.
”Förvisso, dock är det en giltig retorisk metod att avsiktligt generalisera för att illustrera en poäng så det är inget att hänga upp sig på.”
Rent logiskt hänger din poäng just på en oriktig generalisering.
Precis som det är oförenligt med en ordnad konstitution att hela tiden lefva i en samhörighetskänsla som dyrkar styrka och lemnar föga utrymme för reflektion, så är det också oförenligt med famillelif eller de flesta uppgifter som ingå eller kunna ingå deri: och som bevisligen ha ingått i lifvet i Lascaux, der en individuel konstnär målade, eller andra fyndplatser, der nålar och fiskekrokar af ben, knifvar, yxor och spjut, samt skinnskrapor af flinta, spår af eld och annat hittats. Eller i ett lif, som, om frukt, fisk och byten varit enda näringen, måste ha varit nomadiserande
Allt det nämnda, plus vigtiga moment af jagten kräfver mer än Råsundastämningen. Det kräfver reflektion. Det kräfver rådslag. Det kräfver ålderns vishet. Och den innebär mindre kroppskrafter, och icke nödvändigtvis begränsning till en man.
”Du svamlar, det är ju kristallklart att urapornas (primitiva ”människor”) instinktiva flockmentalitet är det som lade grunden till den inneboende sociabiliteten hos stenåldersmänniskan (och att flockmentaliteten sedan går igen hos exempelvist en sportpublik) - för vad skulle det annars vara? Att civilisationerna uppstod som en plötslig skänk från Gud?
”Sen tycker jag det är en ganska riktig generalisering därför att jag är beredd att krasst konstatera att det är just jakten och förmågan att samarbeta i grupp som sammantaget betytt mest för den primitiva människans överlevnad på hela det stora.”
jag kommenterar ofvanstående bit för bit:
”det är ju kristallklart att urapornas (primitiva ”människor”) instinktiva flockmentalitet är det som lade grunden till den inneboende sociabiliteten hos stenåldersmänniskan”
Kristallklart utifrån hvem och hvad? Benen och redskapen vi hittat? NEJ
”för vad skulle det annars vara? Att civilisationerna uppstod som en plötslig skänk från Gud?”
Har du någon serskild anledning att utesluta det alternativet? Jag hittar ingenting i vare sig Lascaux eller andra stenåldersboplatser som motsäger det.
”jag är beredd att krasst konstatera att det är just jakten och förmågan att samarbeta i grupp som sammantaget betytt mest för den primitiva människans överlevnad på hela det stora.”
Du blandar ihop jagten i dref med organiseradt samarbete i groupe. Intet ens jagten i dref kan hos en menniska vara en rent instinktiv affär af flockmentalitet. Menniskan har icke pels, klor, huggtänder som exvis vargar. Deremot ett förnuft.
C fortsättning idag
””Kristallklart utifrån hvem och hvad?”
”Kristallklart utifrån vetenskapligt giltliga antropologiska studier, logik, konsekvens samt orsak och verkan. Skillnaden är inte så stor mellan en apflock och en stadiumpublik. Jag vet att det är svårt för en som vill inkludera Gud i sammanhanget att fatta dessa enkla axiom men så är det, tyvärr.
”””Att civilisationerna uppstod som en plötslig skänk från Gud?””
””Har du någon serskild anledning att utesluta det alternativet?”
”Ja, jag är ateist - därför finner jag ingen som helst anledning att ens inkludera hjärnspöket vi kallar ”Gud”.
””Du blandar ihop jagten i dref med organiseradt samarbete i groupe. Intet ens jagten i dref kan hos en menniska vara en rent instinktiv affär af flockmentalitet.”
”Jag sa aldrig att det var rent instinktivt - och så vitt jag vet utförde våra förfäder jakten på större villebråd som t.ex. mammutar och björnar just i organiserade grupper - att detta inte skulle ha något med flockmentalitet att göra går tyvärr över mitt ogudaktiga huvud.”
(svarar bit för bit):
”Kristallklart utifrån vetenskapligt giltliga antropologiska studier,”
Om du vore i stånd att bedöma den vetenskapliga giltigheten, skulle du ge mig klarare svar än så.
” logik, konsekvens samt orsak och verkan.”
Det var en annan femma.
”Skillnaden är inte så stor mellan en apflock och en stadiumpublik.”
Jo, till och med när den sitter på stadium, för en apflock skulle aldrig sitta stilla på läktare när andra lekte med en boll. Dessutom har publiken der annat för sig vid andra tillfällen och då är skilnaden mot apflocken desto markantare. Stenåldersmenniskorna ha bevisligen egnat sig åt sådant der skilnaden varit markant, och äfven om det är troligt att de egnat sig åt liknande dumheter, så finnas inga spår qvar af dem: hvarken fotbollar eller elguror.
”Jag vet att det är svårt för en som vill inkludera Gud i sammanhanget att fatta dessa enkla axiom men så är det, tyvärr.”
Hvaddå vill, och hvaddå tyvärr?
”Jag sa aldrig att det var rent instinktivt - och så vitt jag vet utförde våra förfäder jakten på större villebråd som t.ex. mammutar och björnar just i organiserade grupper - att detta inte skulle ha något med flockmentalitet att göra går tyvärr över mitt ogudaktiga huvud.”
Jag hade redan medgifvit (eller aldrig bestridit) att jagt i dref ha moment som påminna om Råsundapubliken i extas. Och nu när du har medgifvit att jagten icke heller på mammutar och björnar kan ha varit rent instinktiv (jag råder ingen att jaga björn som han slåss på Råsunda) så äro vi öfverens - eller? - att den instinktiva flockmentalitet du tillskrifver Råsundapubliken hade varit inadäqvat för stenåldersmenniskans öfverlefnad. Dermed faller också ditt argument om att hon ”måste” ha varit ”monarkist” eller styrkedyrkare, liksom antagandet att hon måste ha stått apflocken mycket nära.
så till din atheism: Jag har annorstädes, i annat sammanhang sagt: ”Det är mycket som medför stora problem för dem hvilkas vetenskapstheoretiska ”elfte budord” är: ingen förklaringsmodel får utgöra ett gudsbevis.” Så naturligtvis också uppkomsten af den menskliga civilisationen. Serskildt som den absolut icke låter sig förklaras (ens med öfverbetoning af björnjagt) som en produkt af apflockens tjattermentalitet.
”Och jag har annorstädes i annat sammanhang sagt att: Det är så lätt att vara kristen, man behöver bara reflexmässigt förklara att ”Gud gjorde det” utan att ens behöva använda hjärnan. Jag som icke-troende ser inga problem i att utesluta Gud från vetenskapteoretiska debatter därför att han/hon/den har inget där att göra.”
Ah, så hamnar man också i sådana absurditeter som att försöka förklara menniskans beteende utifrån apans (som om vi vore närmare bekanta med apan än med oss sjelfva).
”Det är inte så svårt. Det är bara att peka på etologiska bevis och säga ”Se! Orsak och verkan.” Det svåra är att försöka få er som suttit med näsan begravd i Bibeln hela sitt liv att förstå att det finns en verklighet utanför Gud.”
Sorry, men att parodiera hvad jag gör biter intet på mig. Orsak är förklaring till verkan, icke bevis för den. Verkan är bevis för sin enda tänkbara orsak, om bara en är tänkbar, eller annars för en lista alternativ som äro tänkbara orsaker, men icke förklaring till den.
Du har kommit med en förklaring om stenåldersmenniskans öfverlefnad, och det enda som händer när du förbättrar den som förklaring är att du försämrar den som bevis, för det du ville bevisa.
”Vi kan vara överens om att flockmentalitet ”bara” innefattade en del av den primitiva människans överlevnad. Men det innebär inte att mina tidigare argument om monarkin och apflocken faller därför att det ena behöver inte utesluta det andra.”
För att ditt argument skall hålla rent logiskt, räcker det intet att det ena intet utesluter det andra. Det kräfs att det sociala implicerar en begränsning som hos apflocken och dess ledare (som jag vägrar kalla monark), och du har just medgifvit att den begränsningen icke fans der.
”Och vad vet en kristen om logik? Var kommer ”begränsningen” ifrån? Vad är det som inte säger att flockmentalitet och sociabilitet faktiskt skulle kunna samexistera? För att Gud inte tillåter det?”
Jag har aldrig sagt att flockmentalitet och sociabilitet icke skulle kunna samexistera. Deremot: så länge du icke kan bevisa att X hade flockmentalitet och i relevant afseende saknade annan sociabilitet så har du heller icke bevisat att företeelse Y hos X beror på flockmentalitet.
”Och vad är relevanta avseenden enligt dig?”
I den fråga det gälde kan jag bara beklaga dig, om du icke sjelf märker att det relevanta för stenåldersmenniskans öfverlefnad icke kan begränsas till det med en apflock gemensamma.
”[kommenterande mitt:]”Jo, till och med när den sitter på stadium, för en apflock skulle aldrig sitta stilla blablabla skitsnack”
”Det verkar inte som att min poäng nådde riktigt fram. För mer tydlighet råder jag dig att läsa boken ”Den nakna apan” av zoologen och etologen Desmond Morris. Argumenten han frambär är ganska slående.”
Om de nu äro så slående, hvarföre lyckas du icke framföra dem?
”För att jag inte hunnit läsa den själv. Men du som kristen borde inte ha några problem att acceptera hörsägen som bevis.”
Jag accepterar mer än gerna din utsaga som bevis för att Desmond Morris skrifvit en bok der han försöker förklara menniskan utifrån apan. Men om han logiskt lyckats borde du klara af det också. Och det märker jag intet.
Hans Lundahl
(lördag 24 februari 2007)
Friday, October 12, 2012
Frågetecken kring Paul VI's Credo, svensk öfversättning tillhandahållen af Katolsk Observatör
Länk til texten, som befinner sig under den fetstilta texten
http://www.katobs.se/credo_paulvi.htm
Mina commentarer:
"sålunda lik Fadern med hänsyn till guddomsnaturen men lägre än Fadern med hänsyn till människonaturen" - är lik i st f jemlik öfversättningsfel eller med i originalet? "Lik Fadern" låter som den homoiiska heresien mellan de båda första concilierna för hela Kyrkan ....
"utan inskränkning en i tron, kulten och den hierarkiska kommunionens band." - Tros detta af de som utöfva ecumenik med Orthodoxa, specifikt hierarkisk communion?
(Det tros af sedisvacantister)*
Artikeln om Messoffret var helt correct - men tros detta af Orthodoxa? Tjeckiens Orthodoxe Biskop håller på att canonisera Jan Hus emedan han anser det vara en orthodox sanning Hus dog för när han dömdes för heresie bekännande brödets remanens efter consecrationen. När jag var med de orthodoxa trodde jag att den Kyrkan i hvart fall var oafgjord i frågan.
OK, nekade Paulus VI i den artikeln att Gud var närvarande om hostian förvandlades synligen till kött?** Eller är det bara öfveracribie i tolkningen af vissa linjer?
"VI BEKÄNNER likaså att Guds rike som här nere har sin begynnelse i Kyrkan icke är av denna värld vars gestalt förgår och att Guds rikes tillväxt icke kan anses sammanfalla med den mänskliga civilisationens, vetenskapens eller teknikens framsteg utan består i att allt djupare lära känna Kristi outrannsakliga rikedomar, att allt starkare hoppas på det eviga goda, att allt ivrigare besvara Guds kärlek, att allt mer utbreda nåden och heligheten bland människorna."
Mycket riktigt utom i fråga om civiliserandet som synligt uttryck just för nåd och sanning, t ex när slafveriet afskaffades genom egares omsorg om sin sjel genom frigifningar och genom att almosor gjorde det onödigt att sälga sig som slaf. Men tror/bekänner äfven Gaudium et Spes detta?
Bara nra frågetecken. Liksom att vanligen treenighet afhandlas före skapelse och att vid skapelsen af de osynliga tingen äfven de fallna englarne bruka nämnas./HGL
*Eller bekäns i alla fall af dem.
**Som vid vissa Eucharistiska Miracler (Lanciano, O Cebreiro ...)
Friday, October 5, 2012
Naturlagar bakom alt?
http://www.youtube.com/watch?v=BCT40JDQjHo
-->
Naturlagarna skapade världen?
http://katolskobservator.blogspot.fr/2012/09/naturlagarna-skaparde-varlden.html
Äfven om man antar att alt från förstaste börjans af-evighet-aste icke-början skett enligt naturlagar, hvilket är fel, så är den commentaren ungefär lika intelligent som att säga att det intet står en scribent bakom dessa rader, fördet gör grammatikens lagar eller att det intet står banktjenstemän bakom mina c:a tio euro på f tf oåtkomligt conto, för det gör arithmetikens lagar. Jag menar mig intet ha klått atheismen på fingrarne härmed, bara en atheist i hans klumpiga uttryck för atheismens "credo"./HGL
-->
Naturlagarna skapade världen?
http://katolskobservator.blogspot.fr/2012/09/naturlagarna-skaparde-varlden.html
Kanske han slarvade med orden, men han sade iallafall något i stil med att "vi humanister tror inte på någon gud som står bakom allt, det gör naturlagarna".
Äfven om man antar att alt från förstaste börjans af-evighet-aste icke-början skett enligt naturlagar, hvilket är fel, så är den commentaren ungefär lika intelligent som att säga att det intet står en scribent bakom dessa rader, fördet gör grammatikens lagar eller att det intet står banktjenstemän bakom mina c:a tio euro på f tf oåtkomligt conto, för det gör arithmetikens lagar. Jag menar mig intet ha klått atheismen på fingrarne härmed, bara en atheist i hans klumpiga uttryck för atheismens "credo"./HGL
Tuesday, October 2, 2012
Hvarföre jag intet är pacifist
"Pacifism = Anarki" sade en "systematisk heretiker" för att anspela på hans blogg-namn.
Men, anarchie medför intet pacifism. Han skref att i hvarje stat är det ytterst staten som utför eller tillåter alla former af våld, men vissa har den helt enkelt inga möjligheter att bekämpa. När en fruga tar en brödkafvel och slår mannen i hufvudet så att han får hjernskakning kan staten i efterhand sätta henne på kåken, men absolut intet förhindra detta på förhand. Mannen hade eventuelt kunnat afverja det genom att vara trogen och skötsam eller välja en mindre misstrogen fru: men staten har ingen möjlighet att göra alla män trogna och skötsamma eller alla fruar godtrogna och ompysslande mot männen. Och det vore uppenbart intet önskvärdt att omöjliggöra alla brödbak genom att förbjuda brödkaflar.
Jo, men att skjuta öfver ansvaret för ngt ondt på ngn annan är ju att undvika skuld till det sjelf. Och traditionnelt sätt uppmuntrar kristendomen munkar och nunnor att göra så och i viss mån äfven bönder och andra fattiga.
I Romarriket före Constantin innebar militärt engagement afgudadyrkan och medskuld till kristendomsförfölgelse. Skäl nog att excommunicera nya recruter, man kräfde ingen desertering af dem som omvändes sedan de redan blifvit soldater. Utom från dessa båda momenter. Polisstyrkor var Rom intet serskildt välförsedt med.
Ett lofvärdt personligt initiativ till icke-våld, som intet nödvändiggör bekämpande af staten dock.
Hvarföre skulle slafvar ha mer rätt mot sina herrar än dessa mot sina ... underlydande? Och i vissa fall, historiskt sedt, just slafvar? Borde väl bero på om lydnadsförhållandet uppkommit rättfärdigt eller orättfärdigt, t ex genom slafjagt på oskyldiga om herren är skyldig till detta, liksom hvad det är herren i annat fall kräfver, arbete eller synd (jo, det fins herrar som kräft just synd af sina slafvar och slafvinnor: från söndagsarbete till otukt eller äktenskapsbrott). Spansk lag under colonialtiden tog slutligen afstån från att köpa slafvar från negerriken som hade vunnit dem i krig öppnade för slafjagt. Och Kyrkan inspirerade den goda seden att en slaf hade rätt att rymma från förförelser till synd.
Ett jettelikt undantag i definitionen! M a o är hvarken psychiatrie eller LVU våld eftersom det angifna syftet med att tillfoga lidandet just är att "hjälpa den individen att undgå ännu större skada eller lidande". Och huru många muslimska slafjegare ha intet angifvit lättja eller otro (från animism till kristendom) som "ännu större skada"? En sådan undantagsställning för det syftet är en väldigt stor risk för ett nytt slafverie. Och menniskor i Sverige lida redan deraf. Räknar du förresten "analfabetism" som ett "större lidande" än dem skolpligten utsätta många för?
En annan varelse eller en annan menniska, förresten? Att afstå från kött är lofvärdt, men ingen allmän alldaglig pligt.
Hans-Georg Lundahl
Bibl. d'Italie, Paris
St Leger, den
2-X-2012
Men, anarchie medför intet pacifism. Han skref att i hvarje stat är det ytterst staten som utför eller tillåter alla former af våld, men vissa har den helt enkelt inga möjligheter att bekämpa. När en fruga tar en brödkafvel och slår mannen i hufvudet så att han får hjernskakning kan staten i efterhand sätta henne på kåken, men absolut intet förhindra detta på förhand. Mannen hade eventuelt kunnat afverja det genom att vara trogen och skötsam eller välja en mindre misstrogen fru: men staten har ingen möjlighet att göra alla män trogna och skötsamma eller alla fruar godtrogna och ompysslande mot männen. Och det vore uppenbart intet önskvärdt att omöjliggöra alla brödbak genom att förbjuda brödkaflar.
Jag anser att argumentera för pacifism utan att argumentera för anarkism innebär att skjuta över ansvaret på någon annan, om en kallar sig pacifist men menar att det behövs en stat (=våldsapparat) innebär det att en skjuter över ansvaret för vålds-användingen på någon annan
Jo, men att skjuta öfver ansvaret för ngt ondt på ngn annan är ju att undvika skuld till det sjelf. Och traditionnelt sätt uppmuntrar kristendomen munkar och nunnor att göra så och i viss mån äfven bönder och andra fattiga.
jag förenas i tro med dem som menar att man i urkyrkan förbjöd kristna att engagera sig polisiärt och militärt.
I Romarriket före Constantin innebar militärt engagement afgudadyrkan och medskuld till kristendomsförfölgelse. Skäl nog att excommunicera nya recruter, man kräfde ingen desertering af dem som omvändes sedan de redan blifvit soldater. Utom från dessa båda momenter. Polisstyrkor var Rom intet serskildt välförsedt med.
Jag är pacifist i betydelsen att jag föresatt mig att i varje situation sträva efter att undvika våld och söka en icke-våldslig lösning i förhoppning om att min kreativitet när det kommer till att hitta icke-våldsliga lösningar inte tar slut.
Ett lofvärdt personligt initiativ till icke-våld, som intet nödvändiggör bekämpande af staten dock.
Däremot är jag inte pacifist i betydelsen att jag menar att det alltid är fel att använda våld och ser det som fel av mig att bedöma slavar som brukar våld mot sina så kallade herrar, fattiga som tar upp vapen mot rika eller trakasserade som tar till våld mot sina plågoandar. Våldsanvändning i varje form måste dock leva med att utstå kritisk granskning.
Hvarföre skulle slafvar ha mer rätt mot sina herrar än dessa mot sina ... underlydande? Och i vissa fall, historiskt sedt, just slafvar? Borde väl bero på om lydnadsförhållandet uppkommit rättfärdigt eller orättfärdigt, t ex genom slafjagt på oskyldiga om herren är skyldig till detta, liksom hvad det är herren i annat fall kräfver, arbete eller synd (jo, det fins herrar som kräft just synd af sina slafvar och slafvinnor: från söndagsarbete till otukt eller äktenskapsbrott). Spansk lag under colonialtiden tog slutligen afstån från att köpa slafvar från negerriken som hade vunnit dem i krig öppnade för slafjagt. Och Kyrkan inspirerade den goda seden att en slaf hade rätt att rymma från förförelser till synd.
Våld definierar jag som en handling vars syfte är att tillfoga en annan varelse fysiskt eller psykiskt lidande eller skada i annat syfte än att hjälpa den individen att undgå ännu större skada eller lidande.
Ett jettelikt undantag i definitionen! M a o är hvarken psychiatrie eller LVU våld eftersom det angifna syftet med att tillfoga lidandet just är att "hjälpa den individen att undgå ännu större skada eller lidande". Och huru många muslimska slafjegare ha intet angifvit lättja eller otro (från animism till kristendom) som "ännu större skada"? En sådan undantagsställning för det syftet är en väldigt stor risk för ett nytt slafverie. Och menniskor i Sverige lida redan deraf. Räknar du förresten "analfabetism" som ett "större lidande" än dem skolpligten utsätta många för?
En annan varelse eller en annan menniska, förresten? Att afstå från kött är lofvärdt, men ingen allmän alldaglig pligt.
Hans-Georg Lundahl
Bibl. d'Italie, Paris
St Leger, den
2-X-2012
Saturday, September 29, 2012
Nyare Catholicism och Utblottelsen
Jag citerar först om en utblottelse som drabbade hostian:
M a o, en hostia hade blåst ur ciboriet och fallit till foten af Anders Arborelius, som under Benedict XVI gäller som Stockholms Catholske Biskop. Och han tänkte på Vår Herres utblottelse i Menniskoblifvandet. Förvisso var hans egen reaction from i sammanhanget. Han plockade upp hostian med vördnad. Och resten af brefvet handlar om den vördnad vi skylla Jesus Christus, i eucharistien som annars.
Jag undrar: hvarföre firade man messan utomhus? T o m när Tsar Lazar lät hela Serbiska Hären communicera dagen före Vitovdan (St Amos och St Vitus' dag), så gjordes detta i pavoljonger, d v s telt. Och i byzantinsk form af communion är risken för bortblåst hostia mindre dessutom.
Den nya riten utsätter tydligen Vår Herre för utblottelse med utomhusmessor i fredstid. Men äfven Hans ord verkar lida viss utblottelse på innehåll numera, inför vetenskapens majestät:
Ur det perspectivet är det kanske intet konstigt om en utblottelse kräfs också af de trogna, utöfver det vanliga. Jag har sjelf bemötts rätt mycket med förhoppningar om att jag skulle söka andlighet i utblottelsen snarare än en i vanlig mening framtid och en i vanlig mening frihet genom mitt skrifvande och gentemot t ex psychiatrien. Jag delar dock intet förhoppningen att all den utblottelse är helt OK för Vår Herre och är dermed heller intet skyldig att utblotta mig sjelf för att väga upp.
Hans-Georg Lundahl
Mouffetard, Paris
St Mickelsmess
29-IX-2012
Tel fut le cas pour moi au cours de la solennelle messe célébrée sur la Place St. Pierre à Rome le 9 avril quand la Suédoise Maria Elisabeth Hesselblad fut canonisée. Tandis qu´une longue file de prêtres défilaient devant moi pour administrer l’hostie aux fidèles, j´ai entendu un de nos prêtres suédois qui étaient avec moi s´exclamer : « Monsieur l´Evêque, il y a une hostie devant vos pieds.. ! » Sans que je le note, une des hosties avait été emportée par le vent (il soufflait un vent fort ce jour là) du ciborium qui le contenait et qu´un des prêtres portait. De voir Jésus dans l’hostie devant mes pieds était vraiment chose inouïe. Mais telle est l’humilité et la volonté de se dépouiller totalement qui est dans le cœur de Jésus, qu´Il est prêt non pas seulement à laver nos pieds mais aussi de se laisser rudoyer par nos mains insensibles, de se laisser traiter sans ménagement.
M a o, en hostia hade blåst ur ciboriet och fallit till foten af Anders Arborelius, som under Benedict XVI gäller som Stockholms Catholske Biskop. Och han tänkte på Vår Herres utblottelse i Menniskoblifvandet. Förvisso var hans egen reaction from i sammanhanget. Han plockade upp hostian med vördnad. Och resten af brefvet handlar om den vördnad vi skylla Jesus Christus, i eucharistien som annars.
Jag undrar: hvarföre firade man messan utomhus? T o m när Tsar Lazar lät hela Serbiska Hären communicera dagen före Vitovdan (St Amos och St Vitus' dag), så gjordes detta i pavoljonger, d v s telt. Och i byzantinsk form af communion är risken för bortblåst hostia mindre dessutom.
Den nya riten utsätter tydligen Vår Herre för utblottelse med utomhusmessor i fredstid. Men äfven Hans ord verkar lida viss utblottelse på innehåll numera, inför vetenskapens majestät:
- UAS
- Bemötande av religionskritiken aktualiserat på nytt
(katobs.se) Seminariet Hedningarnas förgård, som avslutades med ett samtal på Fryshuset i fredags, har aktualiserat frågan om religionskritikens berättigande. I synnerhet gäller det då den framförs med hänvisning till naturvetenskapliga slutsatser, som om dessa skulle upphäva behovet av reflektioner kring en transcendent verklighet. Catholicas förlag har givit ut en bok av Scott Hahn och Benjamin Wiker, som tar upp många av de frågor som seminariet snuddade vid. Till förordet till denna bok:
http://www.katobs.se/preface_neoatheism.pdf - HGL
- Scott Hahn verkar ha negligerat geocentriska budet. T ex Sungenis och mig. Detta noteras redan INNAN jag öppnar länken.
Tittade på länken. Darwin > Dawkins. M a o äfven läge för att titta på creationistiska budet:
Creation vs. Evolution: Have "Humans Interbred with Neanderthals and Denisovans"?
http://creavsevolu.blogspot.com/2012/08/have-humans-interbred-with-neanderthals.html - UAS
- Ang Sungenis: Brukar för att belysa problemet ställa följande frågor till mina elever: 1. Ange mittpunkten på jordens yta och 2. Vilken är huvudstaden i - världen?
- HGL
- 1 - Universum är ingen yta. 2 - Universums centrum är ingen hufvudstad. (... utom ondskans förstås, mitt dernere der Satan tuggar på tre förrädare)
- UAS
- Beror väl på - betraktarens lägesval. Från någon punkt kan kanske också universum vara - yta. Utifrån...
På SMHI talas om solens upp- och nedgång! Är de geocentriker där?
http://www.smhi.se/kunskapsbanken/meteorologi/solens-upp-och-nedgang-1.4179 - HGL
- Universum kan ha en yta utan att vara en yta. Denna yta torde vara empyrén utanför primum mobile. Och utifrån denna borde det gå att se hvilken punct inuti universum som är längst in med. SMHI äro kanske intet geocentriker i theorien, men de ärfva sitt språkbruk från geocentriker och andra geostatiker. Det fins en viss poäng med att parallaxen intet "bevisar" att vi få stjernljus från millioner eller ens tusen år äldre stjernor än deras ljus ankomst på jorden. Det fins också en viss poäng med att Gud dagligen snurrar primum mobile rundt jorden: han bevisar dermed sin allmagt på ett för alla utom heliocentriker mycket tydligt sätt. Och så var det detta med Josuas långa dag ... hvad var det som slutade och hvad var det som började om att snurra?
Sedan fins det en viss poäng i att atheister ha en positiv trosbekännelse i Vesterlandet: heliocentrism med Newton-Laplace, en jord som uppstått för länge sedan p g a strul kring solens uppkomst, och en abiogenes och en darwinsk utveckling och en culturutveckling der geocentrism och creationism ses som ovälkomna arf från mindre utvecklade stadier af mensklig cultur.
Fattade jag rätt att du undervisar fysik eller NO?
Triviu, Quadriviu, 7 cætera: Considering Newton … Gravely
http://triv7quadriv.blogspot.fr/2012/09/considering-newton-gravely.html
Colla i så fall gerna upp mitt resonnemang! - UAS
- Biologi med genetik som specialitet - och botanik.
- HGL
- Ah, i så fall känner du förmodligen till hallon-korsningarne mellan olika ploider (en ny hexaploid korsad mellan tetraploid och octoploid, vill jag minnas), men hvad säger du om ploider andra än diploider inom däggdjuren?
- UAS
- Jag utesluter inte snabba artbildningar som orsakas av kromosomförändringar och stabiliseras av miljön.Förstår inte Dawkins tes att det inte finns någon första människa eftersom man måste ha föräldrar etc...Den kambriska explosionen är ytterligare indicium på saltational evolution eller artbildning instant.Trilobiterna t.ex. uppstår snabbt för att vara konstanta och sedan försvinna.
- HGL
- Du har intet studerat däggdjurens genetik serskildt nära, eller huru?
Creation vs. Evolution: Letter to Nature on Karyotype Evolution in Mammals
http://creavsevolu.blogspot.fr/2011/11/letter-to-nature-on-karyotype-evolution.html - UAS
- Här finns mkt smått och gott:
On the Origins of New Forms of Life - A New Theory
http://www.macroevolution.net/table-of-contents.html
Massiva exempel på att variation/selektion inte är svaret. - HGL
- Jag collade upp relevant section:
The Karyotype: Its Role in Stasis and Variation
http://www.macroevolution.net/karyotype.html
Den discuterade INTET evolutionismens större problem så ingående: ökadt antal chromosomer hos däggdjur. Notera att gnagare ha störst karyotypisk variation bland däggdjur inom samma art och enda exemplet på ens möjlig tetraploidie är mellan tre gnagare i Sydamerika. Så, tack, du gaf inget svar, du räknade bara med att svaret skulle finnas der det intet fans eller hoppades jag skulle taga icke-svar för svar, antagligen för att du sjelf gör det.
Capitel 4 om chromosommutationer nämnde intet däggdjur. Pour cause. Vet du hvad som händer med ett menskligt embryo som har tetraploidie i alla celler? Det aborteras. Tetraploidie kan bara öfverlefva i mosaikformat hos menniskan, d v s vissa celler men intet andra. Precis som trisomierna 1 och 3. - JL
- Det finns inga punkter i universum. Allt är "utsträckning" :) [ignoreradt af mig]
- UAS
- H-G: Jag har inte gått in på din detalj, ville bara tipsa om en alternativ evolutionsteori, finns inte så många då neo-darwinismen har primatet. Jag känner till ditt exempel - från prof. Lejeune, eller hur? Här ett undantag:
Tetraploidy in a liveborn infant.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1013427/?page=4 - HGL
- Dog efter 51 veckor [bläddra tillbaka i länken]. Förmodligen ett mirakel för att ge honom chancen att döpas dessförinnan
Nej, jag hade intet exemplet från Lejeune. Annat än via wiki. Jag misstänkte ngt och började rota när jag läste Kent Hovinds lista om olika chromosomtal. Jag viste ju redan att afvikelser ge rubbningar, som knappast gynna "kampen för tillvaron".
Sedan gjorde Hovind intet samma poäng, han missade - i den artikeln - den poängen. - UAS
- Undvik Hovind! Nedan ur ett alternativ från en seriös icke-kreationist: Another basic biological concept, that of the common ancestor, also becomes obsolete under stabilization theory. Neo-Darwinian theory claims any two given forms share a single, most recent common ancestor. Likewise, the genes of the two forms are presumed descendants of genes present in the ancestor. No doubt many forms sharing a given trait are descended from some single form with that trait. But it seems just as certain, given the apparent prevalence of hybridization, that traits distinguishing such pairs will often be derived from ancestors not held in common. Each type of organism can have two or more parental forms and those parental forms, in turn, can each have two or more parents of their own. As the ramifications pass back through time, "the" common ancestor simply vanishes.
Du borde läsa hela denna fantastiska artikel, från en biolog soim inte ens får förläggare! Karyotyper är ett av hans huvudargument mot neodarwinismen, men utifrån fackkunskap. han är expert på hybrider i fågelriket. Se: http://www.macroevolution.net/concluding-remarks.html - HGL
- Hovind må vara huru "oserieus" som helst, hans lista torde knappast vara felaktig angående facta om hvilka varelser som ha hvilka karyotyper. Och om nu denne man du anser serieusare än Hovind hade varit expert på karyotyper inom däggdjurens verld, hade han kanske varit Young Earth- o fr a "hvarje X efter sin art"- creationist.
Han gör det dessutom svårare för sig än han behöfver med "common ancestor", i o m att han missuppfattar hvad darwinismen lär - och Hexaemeron-literalism undviker svårigheten helt, ger s a s ett första exemplar eller par för hvarje "slag".
Eller menar han på allaste fullvar att hvarje ny form är en hybrid? !! - UAS
- Han letar upp alla svaga punkter i neodarwinistisk hypotes och presenterar alternativ: oförutsebara (?) kromosomhändelser som stabiliseras genom att de är reproduktivt och miljömässigt lyckosamma. Selektion och mendelsk utklyvning betyder mindre, mellanformer behövs inte. Hybridicering är bara en av dessa typer av händelser. Idag bekräftar epigenetiken mycket av detta.
- HGL
- Och epigenetiken är ...? Och den bekräftar intet på ngt sätt en gemensam skapare med ngn slags känsla för artistisk economie bakom likartade genotyper?
Och creationismen vore intet på ngt sätt ett alternativ till neodarwinismen? *ironie* - UAS
- Jag är ytterst tveksam att blanda in Gud i naturvetenskapliga modeller. Fenomenen kan få förklaringar inom dessa modeller - däremot inte existensen i sig av dem. Men detta upphäver inte behovet av relevant "inomvetenskaplig" kritik av den neodarwinistiska hegemonin.
- HGL
- Gud är sann. Han är yttersta orsak till alt i verlden. Det innebär att det fins ett ÄNDLIGT antal orsakssteg mellan denna yttersta orsak och hvilken fölgd som helst. Det innebär att det fins verkan som äro skapade men hvilka intet ha annan skapad orsak. Och det innebär att en vetenskap som insisterar på att förklara ALT utan Gud förklarar en del fel.
Sedan är Gud som orsak till X (skapelse, syndaflod, språkförbistring et c.) intet ngt creationismen forskar om, utan tar som gifvet. Dess vetenskap handlar om huru t ex detta factum som tolkats i strid dermed kan tolkas i öfverensstemmelse dermed eller detta andra factum som förbisetts af evolutionister rent af talar emot all evolutionstheorie. - UAS
- Här en äldre ledare som tar upp frågan om vetenskapens emancipation från sin egen historia:
http://www.katobs.se/ledare_linkoping.html - HGL
- Och här är min dialog med macroevolutionisten, via email:
Creation vs. Evolution: Debate with an Alternative Evolutionist (real shorty)
http://creavsevolu.blogspot.fr/2012/09/debate-with-alternative-evolutionist.html
"Det finns även extremriktningar som med hjälp av bibelcitat vill göra gällande att världen skapades exakt så som Bibeln beskriver det hela, sk kreationism." - extremriktningar ... duh ... Jodå, uppmuntrar kanske en och annan evolutionist till att läsa vidare, men ...
"Evolutionsläran innehåller dessutom många spekulationer av filosofisk natur som omöjligt låter sig prövas empiriskt. Den utesluter alltså inte andra 'hypoteser och system', såsom till exempel den heliocentriska världsbilden en gång uteslöt den geocentriska, och den kan inte immunisera sig själv mot kritik." - Tydligen ändå mot creationistisk sådan ... och tydligen är heliocentristisk verldsbild äfven immun mot geocentrismen. Jodå, mycket skall man höra innan örona trilla af ...
Men sedan var det skrifna inget egentligt svar på mina argumenter. - UAS
- "...exakt så..." Nå - var hittade Kain sin hustru då? Varför glömde Gud nämna cyanobakterierna? Och, är det verkligen troligt havet fanns först?
Man kan nog inte hävda jorden cirkulerar runt solen OCH solen snurrar runt jorden. Man kan möjligen föra ett filosofiskt/matematiskt resonemang om observationspunkter, men i något avseende är de två synsätten ändå uteslutande varandra. Vilket inte är faller med evolution och stabilization theory till exempel. - HGL
- Ah, ok. Deremot kan man eventuelt häfda att solen snurrar kring jorden. Och således intet jorden kring solen.
"var hittade Kain sin hustru då?"
- Bland systrarne. Detta är den traditionnella synen.
"Varför glömde Gud nämna cyanobakterierna?"
- Utelemnade facta innebär inget fel i nämda facta. Antagligen falla dessa dessutom under vexter.
"Och, är det verkligen troligt havet fanns först?"
- Är det verkligen troligt att den typen af trolighetsresonnementer skulle öfvertrumfa englarnes vittnesberättelse till Moses? De hade ju sett hvad Gud gjorde innan han skapade menniskan.
Hovind hade klarat af detta bättre än jag, han hade vetat hvad du syftade på med de båda andra sakerna. Och honom kallar du oserieus ... - UAS
- Så länge vi inte utesluter Gud som första orsak till allt som är, så har vi vår frihet tro vad vi vill om fenomenen. Men inom vetenskapen får man hålla sig till dess regler. "Därför Gud så inrättat det" är alltså inget vetenskapligt godtagbart svar på en enda fråga.
- HGL
- Om en fråga med det svaret intet anses vetenskapligt besvarad med det svaret, så bör frågan intet anses vetenskaplig. Vetenskap handlar om VETANDE, intet om att svara fel för att fölga en regelmall. Creationismen har vetenskapliga svar på vissa ting och sanna svar på ting der du intet räknar det sanna svaret som vetenskapligt. Sedan vill jag gerna veta HVEMS regler det är: din lärares? Royal Societies? Gängse mallens, precis som ofruktbara förhållanden med condombruk? I hvart fall intet scholastikens classiska.
"Så länge vi inte utesluter Gud som första orsak till allt som är, så har vi vår frihet tro vad vi vill om fenomenen."
- Irrlärigt. Kantianskt svammel. Colla upp domen 1633, t ex. Eller skulle uppståndelsen eller Josuas dag intet ha varit phaenomener? En lära som drar ögonens och öronens directa vittnesmål i tvifvel och samtidigt tvingar till tro på en doctrin hvars grunder äro tillgängliga för ett fåtal eller färretal invigda är klart suspect för gnosticism. - UAS
- Enligt Pius XII och även Leo XIII så är det bara gällande mänsklighetens tillblivelse som vi måste utgå från bokstaven, dvs ingen polygenism. Men hur sedan regnbågen uppstår eller ett protein bildas - därom dikterar inte våra troskällor. Galilei handlade om substansbegreppet (metafysiken) mera än planetbanorna - och felet att vetenskapen kan hota Uppenbarelsen. Men: "no real disagreement can exist between the theologian and the scientist provided each keeps within his own limits. . . . If nevertheless there is a disagreement . . . it should be remembered that the sacred writers, or more truly 'the Spirit of God who spoke through them, did not wish to teach men such truths (as the inner structure of visible objects) which do not help anyone to salvation' (Leo XIII, Providentissimus Deus 18)
Menar du alltså att man kan använda Skriften och trossatser inom naturvetenskapen? Menar du också att naturvetenskapens resultat kan användas inom teologin? Förändra läran? - HGL
- Naturvetenskapens resultat kan intet förändra läran, för i så fall skulle den ursprungliga läran ha varit felaktig. Deraf min afsmak för evolutionistiska omtolkningar af Adam och Eva (inclusive inom gränserna för Humani Generis) eller af Himlen från yttersta orörliga sfären i universum till "en annan dimension". Om man kan använda Skrift och Trossatser "inom naturvetenskapen" beror helt och hållet på hvar du drar gränserna för naturvetenskap. F ö äro creationister intet ute och göra detta - annat än om du drar gränsen fel. Man kan dock använda Skrift och Troslära för corrigering af alla allvarliga villfarelser, inclusive dem som bära naturvetenskapens mask. Att vi kunna lita på våra ögon är ganska tänkbart en sats som hjelper till frelsning, medan tanken att syn och villfarelse intet kunna skiljas åt säkert har fördömt en och annan som tagit det från soluppgångar vidare till Apostlarnes vittnesbörd om Uppståndelsen. Hvar i Providentissimus Deus säger Leo XIII ens uttryckligt att Heliocentrism är tillåten att tro på? Man kan dessutom säkert naturvetenskapligen komma fram till att Gud måste finnas - d v s man kan naturvetenskapligen utesluta "rent naturliga förklaringar" till vissa saker.
- UAS
- Bäste H-G. Jag tror vi får avrunda här. Dina punkter är intressanta och din positionering - ovanlig. Håller inte med dig i slutsatserna angående förhållandet mellan uppenbarade trossanningar och naturvetenskapens resultat. Jag har dock största respekt för ditt sinne för detaljerna såväl som det övergripande; vår tro på Uppenbarelsen och Herren Jesu Kristi mandomsanammelse och lära. Har idag lagt ut en uppgift jag fångade i vår diskussion, tack för den! Se:
http://www.katobs.se/art_evo_neverconfirmed.html - HGL
- Trefligt att du tog med det. Om du intet har mycket emot det lägger jag upp denna débat på min blogg (dermed inget löfte att intet göra det i annat fall), möjligen infogad i vissa synpuncter på kenosis ang. Anders Arborelii artikel hos er site. Går det bra att referera till dig som UAS eller [...]
Dock ger jag en parthisk pil: är du medveten om att vetenskaparen du refererade till dels intet har ngn argumentering mot creationism och dels af den enkla anledningen intet är intresserad af det att han anser det lönlöst att discutera med folk som tro på mirakler?
Ur det perspectivet är det kanske intet konstigt om en utblottelse kräfs också af de trogna, utöfver det vanliga. Jag har sjelf bemötts rätt mycket med förhoppningar om att jag skulle söka andlighet i utblottelsen snarare än en i vanlig mening framtid och en i vanlig mening frihet genom mitt skrifvande och gentemot t ex psychiatrien. Jag delar dock intet förhoppningen att all den utblottelse är helt OK för Vår Herre och är dermed heller intet skyldig att utblotta mig sjelf för att väga upp.
Hans-Georg Lundahl
Mouffetard, Paris
St Mickelsmess
29-IX-2012
Saturday, September 22, 2012
Är det Catholsk Tradition att vara Heliocentriker?
Uppenbart är det intet tradition sedan apostlarne, som Uppståndelsen. Man är det säg, lika catholskt som Rerum Novarum och Casti Connubii, som traditionen att anse jorden rund och bättre brukad med jemnare egendomsfördelning eller att tacka nej till preventivmedler?
Kan kanske tyckas så efter Providentissimus Deus? Sade intet Leo XIII att det fans två möjligheter vid skenbara motsägelser mellan vetenskap och uppenbarelse, nemligen att antingen neka vetenskaps-ordets bevisthet eller religions-ordets orubbliga enhet med god exegetik? Jo, och han sade intet hvilket af de två som skulle gälla i den heliocentriska eller geocentriska tvistefrågan.
Men citerade han intet en kyrkofader, som sagt att Moses skrifvit intet efter hvad som fins ute i rymden utan efter hvad som syns för ögonen? Jo, och denne kyrkofadern gjorde så till förmån för en astronomisk theorie som afvisas af dagens astronomer, och ifall rymdfärder till och bortom månen verkligen skett är denna theorie dessutom så godt som motbevisad: det gäller de cristallinska sfärerna, som ju Moses' text ingenstädes nämner. Hvilket påfve Leo XIII gifvetvis bör ha varit medveten om.
Men - och här är cruxet! - blef intet Providentissimus Deus enhetligt mottaget som "nu skall man vara heliocentriker"?
Svar: nej.
Påfve Benedict XV prisade intet Dante med orden "fastän Dante hade fel om himlakropparnes banor" utan med orden "äfven om Dante nu skulle ha haft fel om himlakropparnes banor". Och här har jag ett exempel till:
Logik
Du har sett att katolskt tänkande inte begagnar andra kunskapsmetoder än vanligt profant tänkande. De lagar som gäller inom filosofi, matematik, medicin, kemi, historia och litteraturvetenskap, gäller även för katolsk teologi. Du har inte mött krav på att tro det orimliga, anta självmotsägelser eller "kasta dig ut på djupet". Därför har du kunnat följa det katolska tankesystemets byggnad bit för bit i dess logiska korrekthet och harmoniska ordning.
Notera att de naturvetenskaper han räknar upp bland andra discipliner - min emfas - äro medicin och kemi. Intet astronomie. Ett ämne der han var försigtig att uttala sig. Hvilken han? Jo, en dansk convertit och prest vid namn Peter Schindler, som utgaf skriften jag hemtat detta från år 1952. Det är en utmärkt skrift, här är länken till den:
Schindler: Om du skulle bli katolik
http://www.katobs.se/omkatolik_schindl.pdf
Den kan nedladdas som pdf och skrifvas ut, ej skyddad genom upphofsrätt.
Hans-Georg Lundahl
Bibl. Mouffetard, Paris
St Mauricius' Dag
22-IX-2012
Friday, September 21, 2012
Pest före Digerdöden
Jag yppade tre hypotheser om St Rochus, lefnadsåren och den relevanta diagnosen.
Stöd för att pesten factiskt fans före digerdöden, äfven i Europa, fick jag här i gratistidningen Direct Matin. Med dagens helgon - Saint Matthieu d v s St Matthäus - och äfven en ephemerid för dagens datum:
| Franska: | Min öfversättning: |
|---|---|
| En 1188, fondation de la confrérie des Charitables de Saint-Eloi de Béthune, lors de la peste qui ravage l'Artois. | År 1188 grundandet af de Barmertigas brödraskap af St Eligius i Béthune, under pestepidemien som härrjar i Artois. |
| Saint-Eloi apparaît à deux maréchaux-ferrants, Germon et Gautier, qui l'implorent. | Sankt Eligius uppenbarar sig för två grofsmeder, Germon och Walther/Gautier, som anropa honom. |
| Il leur affirme: | Han försäkrar dem: |
| "Le fléau n'approchera point de vous, même de vos demeures!" | "Gisslet kommer icke nära eder, icke ens edra boningar." |
| Forts de cette protection, ils secourent les pestiférés et les enterrent. | Starka under detta beskydd bistå och begrafva de de pestsmittade. |
| La dévise de cette confrérie est | Brödraskapets devis är |
| "Exactitude, Union, Charité". | "Nogrannhet, Enhet, Kärlek". |
| Elle traverse les siècles, résiste à la Révolution mais devient laïque devant l'intransigeance de l'évêuqe d'Arras, en 1853, tout en recevant encore des encouragements de Pie XII et de Jean-paul II après les indulgences de trois papes. | Det genomgår seclerna, motstår Revolutionen men blir "laïque" (seculariserar sig) inför biskopens af Arras intransigence, 1853, men mottar ändå uppmuntran af påfvarne Pius XII och Johannes Paulus II efter aflatsbref från tre påfvar. |
Om pesten fans i Europa redan 1188, så fins det inget hinder för att St Rochus kan ha varit med om sådan och ändå dött 1327, innan Digerdöden.
Hans-Georg Lundahl
Médiathèque des Halles
St Matthäus Dag
21-IX-2012
Kriterium eller Ordbetydelse?
Marsilius af Padua ... skriver i sit værk Defensor Pacis fra 1336 at begrebet rige (regnum) har flere betydninger, hvorefter han opregner fire af dem. Den første betydning af et rige er et territorium som indeholder flere byer og provinser underlagt én hersker. Den anden definerer han med Aristoteles og Thomas Aquinas som tempereret monarki (monarchiam temperatam), det vil sige en regering som accepteres af befolkningen. Den tredje betydning er ifølge Marselius (sic!) den mest almindelige. Det er en kombination af de to første definitioner; altså flere byer og provinser samt indbyggerne i disse, som villigt lader sig beherske af én regent. Bartolus af Saxoferrato opstillede en række forudsætninger for, at man kan tale om en suveræn magt, som kan sammanfattes i fire kriterier: For det første ret og evne til at tage besluting om krig og fred, for det andet ret og evne til at opkræve skat, for det tredje ret og evne til at lovgive og endelig for det fjerde ret og evne til udøvelse af kriminal- og civilretlig myndighed.
I venten på at noterne 6 og 7 skal bli synlige, vover jeg mig allerede til at sige at Marsilius ikke ger to eller tre kriterier på ét begreb, uden to eller tre begreb om ét ord. Han siger simpelthen at regnum betyder 1) rige eller 2) monarchie eller 3) kongerige d v s monarchiskt styrt rige. Hvis han gaf en fjerde definition, så er den ikke med i dr.phil. Nils Hybels referat.*
Den første bemærkelse var Romerriget et rige fra de Puniske Krigenes tid. I den anden betydning var Rom och sednere Romerriget en monarchie i to omganger: fra Romulus til Tarquinius den Hoffærdige og fra Julius Cæsar til 1917 / 1918 (hvad enten man nu regner Tsar Nikolaj II eller Kaiser Karl I som sidste Romerske Kejsere). Og i hin anden omgang var Romerriget "regnum" i både betydelser.
Bartolus gir deremod meget riktig criterier, d v s indholdet i stadsmagten, hvad enten den nu er mere local eller mere overregional, hvad enten den er monarchisk eller polyarchisk, d v s aristocratisk eller democratisk. Eller for den del, delet mellem de to.
Og her er magtdelningen mellem konge og stormænd noget Nils Hybel tar som indtægt før at frakænde kongen magt selvfølgelig ikke andet end en opdelning af den suveræne magt mellem konge og stormænd, d v s helt i linje med "monarchiam temperatam". Man adlyder som stormand ikke kongen fordi man er absolut nødt dertil (som en tyrkisk general Kara Mustafa, der får et silkessnor at strybe sig i, når han ikke klarer opgaven at intage Wien), uden fordi man vil og synes kongen har tilstrækkelig meget store sjanser for at ha ret for at det skal vare rimeligt at adlyde ham i hin bestemte sag.
I anden afdelning vil Hybel blande sammen skat og rente. Men at kræve et opbåd i krig fra én stormand der har en vis se'lvstendighed er en form af beskatning. Dog må jeg indrømme at mordet på en fyrste der opkræver skat er mere anarchie end monarchie. Men hvis lovgivning var kongens enesag (som under Louis XIV) eller skete sammen med stormænd eller endogså sednere parlament (som under Gustaf II Adolf i Sverrig, eller første perioden af Gustaf III's regering), så var den alligevel et indhold i suveræniteten.
Hvis Nils Hybel nu virkeligen vil controllere på enhver af de sex puncter hvad der var kongens magt og ingen andens, ja det står ham naturligtvis frit, men er måske ikke riktigt ens med de misselalderlige criterier. Netop fordi han misopfatter hvad criterierne drejer sig om.
Fodnoterne er kommet op nu. Nej, jeg får ikke directe citater fra enten Marsilius eller Bartolus. Men hvad Nils Hubel selv sagt virker på mig som at han gjort en methodologisk fejl, uansedt hans facta om Danmark er riktige eller ikke. Jeg har ingen alvorlig grund at betvivle det, egentlig. Men selv hvis en periode ikke hele det sednere Danmark var et virkelig rige, så var der dele af det der så var. Og vedrørende hvor Knud den Hellige samlede sine mænd, var det måske simpelthen en spørgsmål om hvorhen han befandt sig eller hvorhen han rejnede få de fleste krigsmænd på hurtigste måde. Hvis jeg ikke husker Saxo helt forkert hafde kongerne problemer hvorhen han end befandt sig med de andre egner. Det har Nils Hybel ret i.
Hans-Georg Lundahl
Médiatèque des Halles
Sankt Matthäus Dag
21-IX-2012
*Artikeln er med i nummer 2 / 2012 af Tidskrift for Historie 1066:
http://issuu.com/1066_tidsskrift_for_historie/docs/1066_-_tidsskrift_for_historie___2__2012?mode=window&backgroundColor#222222
Wednesday, September 19, 2012
Angående Sanct Rochus, som Dick Harrison tviflade om
Dick Harrison: Sankt Rochus historia
http://blog.svd.se/historia/2012/09/18/sankt-rochus-historia/
Den artikeln innehöll dessvärre två dumheter som jag commenterade:
Jag påpekade att det intet var märkligare att ett helgon varit fromt som barn och börjat sin carrière med att ge bort föräldraarfvet än att unge Wolfgang Mozart varit musicalisk som barn eller att unge Thomas Edison varit händig som barn. Ingen vettig menniska ser ngt behof af att taga det med ngn större nypa salt, och det gör jag gifvetvis intet med St Rochus' legend heller.
Jag räknade upp tre möjligheter:
Kan tänka en fjerde: att discrepansen först nyligen kommit till internet och att det går att verifiera samstemmighet i den mån jag collar med böcker.
Commentarerna togos bort. Kanske för att jag öfverskridit, med de två, gränsen 500 tecken. Eller kanske för att ngn tyckt det var olämpligt af mig att ifrågasätta tviflets hegemonie angående helgonlegender. Men innan dess besvarades det ena jag sagt, jag delar nu upp en commentar af en Victor_A:
Ibland hända exact samma händelseförlopp om och om igen. C S Lewis och Albert Einstein vantrefvos i skolan eller hade båda två i hvart fall nra slags skolsvårigheter. Den ene med sport och umgänge, tils han fick privatlärare och lof att concentrera sig på intressanta ämnen, den andre med matte. Hvilken af dem lånade det draget af hvilken? Eller var det så att "exact samma sak" (skolsvårighet och sednare berömmelse) hände dessa två ggr och ytterligare ett antal, p g a skolpligten? Det är hvad jag tror om detta.
Om du tänker på Kung Alfred af Wessex vill jag minnas att det just INTET var exact samma berättelse. Om Alfreds dåliga brödbak går igen (hvilket jag intet mins om Wasa) kan det ju bero på att vanligt folk ha en öfverdrifven uppfattning att hvad de klara af skall enhvar kunna klara af. Medan kungligheter och adelsmän väldigt ofta ha brister i just brödbak.
Metafor, bildrik beskrifning af huru högt det sqvätte eller verkligt vadande, jag har intet collat upp slag med många afhuggna eller spräckta hufvuden, nuförtiden ge ju kulor ofta döden med mindre blod utspridt. I hvilket fall som helst är det intet nödvändigt att antaga att det är en cliché utan factainnehåll.
Kan vara att hårfästet ganska ofta går uppåt med åldern? Kan vara att stor afrundad panna blef ett af dragen traditionen mindes hos Lao-tse och förväntade af hans efterträdare och dermed verkligen också förelåg hos dem som accepterades som sådana? I hvilket fall som helst är det intet nödvändigt att antaga att det är en cliché utan factainnehåll.
Som kanske fans der i factiska förhållanden som öfverensstemma med uttryckets ordalydelse?
Har hört att Jean Calvin påstod detsamma. Nu är du ute i Renaissancens anti-medeltida och anti-catholska träsk. En factoid är ingen hållbar parallel att upprätthålla en princip med.
Under detta inlägg går det att commentera. Jag tar intet bort commentarer p g a längd eller enbart för att jag motsagts. Och om nu händelsevis min svenska stafning retat ngn internet-redacteur, så tar jag både Dahlins och Atterboms stafning och serietidningarnas.
Hans-Georg Lundahl
Médiathèque des Halles
Sainte Émilie Rodat
19-IX-2012
http://blog.svd.se/historia/2012/09/18/sankt-rochus-historia/
Den artikeln innehöll dessvärre två dumheter som jag commenterade:
Enligt legenden om hans liv, som i likhet med alla helgonlegender måste analyseras med mycket stora nävar salt, utmärkte han sig för fromhet redan som barn, och som vuxen gav han hela föräldraarvet till hemstadens fattiga.
Jag påpekade att det intet var märkligare att ett helgon varit fromt som barn och börjat sin carrière med att ge bort föräldraarfvet än att unge Wolfgang Mozart varit musicalisk som barn eller att unge Thomas Edison varit händig som barn. Ingen vettig menniska ser ngt behof af att taga det med ngn större nypa salt, och det gör jag gifvetvis intet med St Rochus' legend heller.
Så långt legenden, som också anger att Rochus dog år 1327, långt innan pesten (digerdöden) kom till Europa i den så kallade andra pandemin 1347. De sjukdomar han verkligen konfronterade, om vi skall tro på de sjukvårdande inslagen i legenden, kan alltså inte ha varit verklig pest (dvs. orsakad av bakterien Yersinia pestis).
Jag räknade upp tre möjligheter:
- annat årtal (en theorie som haft vist uppsving om honom, typ att han dött 1377 i st f 1327 (mcccxxvij i st f mccclxxvij);
- annan diagnos (som Dick nämnde);
- eller att pest fans sporadiskt före digerdöden, äfven i Europa. Montpellier ligger intet så långt från dåförtiden arabiska Spanien.
Kan tänka en fjerde: att discrepansen först nyligen kommit till internet och att det går att verifiera samstemmighet i den mån jag collar med böcker.
Commentarerna togos bort. Kanske för att jag öfverskridit, med de två, gränsen 500 tecken. Eller kanske för att ngn tyckt det var olämpligt af mig att ifrågasätta tviflets hegemonie angående helgonlegender. Men innan dess besvarades det ena jag sagt, jag delar nu upp en commentar af en Victor_A:
Bl.a. måste medeltida helgonberättelser liksom kungaberättelser tas med mycket salt, eftersom de ofta var klicheer. Dvs. exakt samma levnadsberättelser upprepades för många helgon/kungar/kända personer
Ibland hända exact samma händelseförlopp om och om igen. C S Lewis och Albert Einstein vantrefvos i skolan eller hade båda två i hvart fall nra slags skolsvårigheter. Den ene med sport och umgänge, tils han fick privatlärare och lof att concentrera sig på intressanta ämnen, den andre med matte. Hvilken af dem lånade det draget af hvilken? Eller var det så att "exact samma sak" (skolsvårighet och sednare berömmelse) hände dessa två ggr och ytterligare ett antal, p g a skolpligten? Det är hvad jag tror om detta.
Gustaf Vasas äventyr i Dalarna är typexempel på detta. Exakt samma slags äventyr beskrivs för andra personer i Europa redan under medeltiden.
Om du tänker på Kung Alfred af Wessex vill jag minnas att det just INTET var exact samma berättelse. Om Alfreds dåliga brödbak går igen (hvilket jag intet mins om Wasa) kan det ju bero på att vanligt folk ha en öfverdrifven uppfattning att hvad de klara af skall enhvar kunna klara af. Medan kungligheter och adelsmän väldigt ofta ha brister i just brödbak.
I medeltida krönikor skriver man ofta om militära slag att "blodet stod upp till anklarna". Det är bara en metafor för att det var ett stort slag, inte att man faktiskt vadade i blod.
Metafor, bildrik beskrifning af huru högt det sqvätte eller verkligt vadande, jag har intet collat upp slag med många afhuggna eller spräckta hufvuden, nuförtiden ge ju kulor ofta döden med mindre blod utspridt. I hvilket fall som helst är det intet nödvändigt att antaga att det är en cliché utan factainnehåll.
Så är det också inom bildkonsten. I Kina avbildas filosofen Lao-ze och andra daoistiska vise med en stor avrundad panna, trots att ingen vet hur han såg ut.
Kan vara att hårfästet ganska ofta går uppåt med åldern? Kan vara att stor afrundad panna blef ett af dragen traditionen mindes hos Lao-tse och förväntade af hans efterträdare och dermed verkligen också förelåg hos dem som accepterades som sådana? I hvilket fall som helst är det intet nödvändigt att antaga att det är en cliché utan factainnehåll.
Det är bara ett stelnat uttryck för en viss egenskap man vill förmedla.
Som kanske fans der i factiska förhållanden som öfverensstemma med uttryckets ordalydelse?
-Och samlade man ihop alla reliker av Jesu kors, skulle de nog bilda en hel skog...
Har hört att Jean Calvin påstod detsamma. Nu är du ute i Renaissancens anti-medeltida och anti-catholska träsk. En factoid är ingen hållbar parallel att upprätthålla en princip med.
Under detta inlägg går det att commentera. Jag tar intet bort commentarer p g a längd eller enbart för att jag motsagts. Och om nu händelsevis min svenska stafning retat ngn internet-redacteur, så tar jag både Dahlins och Atterboms stafning och serietidningarnas.
Hans-Georg Lundahl
Médiathèque des Halles
Sainte Émilie Rodat
19-IX-2012
Monday, September 17, 2012
Débat om LVU/skolpligt/hemskolning
- Bakgrund:
- Status om tenta.
- HGL:
- trefligt, bästa chancer! hvad var tentan om?
- ME:
- Svenska skolans historia från 1000-talets klosterskolor fram till dagens skola. Dessutom den gällande skollagen och de olika läroplanerna för våra olika skolformer.
- HGL:
- ah, ok - har en viss förkärlek för drottning kristinas gymnasier - och sorbonne-eran. / mins jag nyheter och dylikt rätt att hemskolning är mycket svårt att få i landet?
- ME:
- Ja, jag hörde till och med talas om en familj som utvandrade till Åland för att kunna bedriva hemundervisning.
- MS:
- var det inte en familj som fick sitt barn satt i fosterhem 2009 för att de ville ha hemundervisning mm
- ME:
- Det känner jag inte till, men det är möjligt.
- MS:
- Swedish Home-School Family ‘Broken to Pieces’
http://www.cbn.com/cbnnews/world/2012/March/Swedish-Homeschool-Family-Broken-to-Pieces/ - HGL:
- [MS], antar att du menar svensk-indiska paret pà gotland, pojken Dominic Johansson togs fràn föräldrar ... ja just, det var den histoiren du länkade till, ja / Om jag intet trycker gilla-knappen, sà är det för att jag letar efter ogilla-knappen (som intet fins pà FB), och om jag trycket pà gilla-knappen för [ME] nyss sà har han ju berättat om ett lyckligare slut pà AAland.
- PN:
- I fallet Dominic var det väldigt mycket mer än en hemskolningsvilja som låg till grund för att han flyttades till fosterhem. Hans fall har sedan snattats av vissa hemskolningsorganisationer, vilka utnyttjar honom och hans tragiska historia för sin egen skull.
- MS:
- Bra att veta [PN], jag har letat mera info men inte hittat - minns bara att det blev skriverier mm.
- PN:
- Det finns en mängd domstolsavgöranden som är väldigt klargörande.
- MS:
- Om just fallet Dominic???
- PN:
- Ja, givetvis. Prövningen av om hans biologiska föräldrar kunde förväntas ta tillräckligt god hand om honom skedde ju i domstol. Begär ut dom i mål nr. 5074-09 från kammarrätten i Stockholm till att börja med. Det finns en mängd överklaganden och dylikt också. Namnet bör förresten vara Domenic Johansson.
- MS:
- Där ser man - jag mindes bara att det hade hänt och sen googlade lite -men det kom inte upp så mycket vettigt... Men jag kan förstå att det kan vinklas både hit och dit beroende på vem som använder storyn. :-)
- PN:
- Det var sådant som negligering av barnet, drogbruk och en mängd andra saker med i bilden, där hemskolning baserat på någon utländsk serie videokassetter riktade till hemskolare i indisk slum (om jag minns rätt) genomförd av fadern var en liten del.
- MS:
- Är det mer än bara den punkten - om hemundervisning- kan jag förstå att det har vinklats fel...
Jag hade hemundervisning som barn - mina föräldrar var missionärer i Panama och vi hade statliggodkänd hemundervisningsmaterial från min fars hemland Nya Zeeland som var riktigt bra! Sen har jag sett i USA där jag var på besök att det finns alla möjliga varianter av skolundervisning att använda sig av - vissa bra, vissa mindre bra.
Såhär finns det på Nya Zeeland...
Home | Te Aho o Te Kura Pounamu
http://www.correspondence.school.nz/ - PN:
- Det är mycket, mycket mer. Domenics tänder var oerhört misskötta, hans föräldrar avsåg ta honom från Sverige till Indien när myndigheterna började bli intresserade men tyckte inte att vaccinering vore lämpligt, Domenic hade betydande svårigheter i samspelet med andra barn till följd av isolering hemma (enligt soc. hade han inte ens utvecklat ett ordförråd rörande sina egna känslor vid LVU-ingripandet och processerna), hans pappa förnekade drogbruk tills han klumpigt nog åkte dit på narkotikainnehav i anslutning till omsorgsutredningarna, och så vidare.
- MS:
- Det verkar vara så att det har gjorts misstag hela vägen med grabben - jag tycker att det är konstigt att det fick gå så långt i så fall... jag har hört om andra familjer som utredds för minsta lilla - varför väntade man så länge med grabben kan jag fråga mig.
- PN:
- Man kan få tillstånd till hemskolning även i Sverige, även om det är lite krångligt och kräver förhållandevis hög kompetens hos föräldrarna (eller privatlärare) som avser hemskola. Domenics föräldrar försökte inte ansöka om det, skolpersonalen och soc. vittnade om att han kom till skolan när han väl gjorde det i smutsiga och trasiga kläder, i senare processer tar pappan upp ett utländskt utbildningsmaterial för barn som lever i indisk slum som skäl för sin egen lämplighet som hemskolare, med mera.
Man väntade inte så länge med honom, egentligen. Vad som skedde var att man i skolan uppmärksammade missförhållanden och i samband med det planerade föräldrarna att ta barnet utomlands istället för att samarbeta med socialtjänsten och skolan. Det var utlösande för LVU-ingripandet. Åtminstone minns jag det så nu, det var ett tag sedan jag läste domstolshandlingarna.
Rent krasst går det inte att genomföra LVU-procedurer utan att det blir jobbigt för de flesta inblandade parter. I fallet Domenic tas det upp i senare processer att han hos sin fosterfamilj börjat utveckla en större social förmåga och knappa in på sina skolkamraters kunskaper. Det framkommer också att hans föräldrar inte har skött det umgänge de haft rätt till på ett bra sätt, ibland har de utan förklaring uteblivit från träffar och så. - MS:
- ja, oavsett är det tragiskt för grabben!!! och även för hans föräldrar.. men mest för grabben!
- PN:
- Absolut.
- HGL:
- Denne man har altså haft tillgång till domstolshandlingarne? Huru? Detta säger kanske ngt om hvilka typer som fälla afgöranden i sådana fall.
Och jag litar intet pà svenska myndigheter för fel öre i sådana fall. Ang. tänderna kan man ju haft instälningen att fà dem utdragna i Indien i st f fyllda med amalgam. Sedan är jag i princip mot borttagande från föräldrar äfven vid "uppenbar vanvård". Dödshot är ngt annat.
Ang. droger antar jag i detta fall det handlar om haschisch. Intet bra, men nedrigt att bruka det som anledning att taga barn från föräldrar. - PN:
- Domstolshandlingar är offentliga. Du kan begära ut egna kopior om du är intresserad. Förvaltnings- respektive kammarrätten i Stockholm kan hjälpa dig.
Det var inte ensam anledning. Sätt dig in i fallet så kan vi diskutera det sedan. - HGL:
- Jag har sett foton af Domenic före och efter omhändertagandet. Cumulativa anledningar imponerar intet på mig om ingen ensam är rättfärdig anledning till omhändertagande, t ex dödshot, hot mot trots alt giltigt döpt barns catholska tro eller föräldrars frånfälle.
Men äfven om anledningar af "cumulativ typ" vore godtagbara, skulle det ändå intet vara godtagbart att göra ondt värre, hvilket har skett. - PN:
- Man kan också vara av uppfattningen att barns välfärd trumfar föräldrars önskemål om att sörja för dem på ett eller annat sätt.
Du är uppenbarligen av uppfattningen att föräldrars nycker och negligering är viktigare än barns välmående. - HGL:
- Intet för moraliska föräldrar. Deremot är barnens just välfärd ett ansvar för föräldrar och icke stat.
Och att må mindre bra än man kunnat p g a föräldrars negligering är bättre än att må urkass p g a soc och barnpsyks näsvisa och hänsynslösa "ansvar".
Friends of Domenic Johansson
http://friendsofdomenic.blogspot.fr/2012/06/june-14-2012-hslda-parents-of-state.html - PN:
- Som jag skrev tidigare, sätt dig in i fallet så kan vi diskutera sedan.
Jag är mycket ointresserad av dubiösa organisationer som försöker åka räkmacka på den här tragedin. - HGL:
- organisationer? det är parets och advocatens blogg!
- PN:
- Vem är det du påstår är advokat?
- HGL:
- sorry, jag såg nyss att du hade en poäng: "Friends of Domenic Johansson is a group of concerned citizens from all walks of life and from around the globe, who have come together in an effort to make known, far and wide, the plight of Domenic Johansson. ..." hvilket intet innebär att de vore illa informerade.
De ha dock ngn slags contact med henne:
Friends of Domenic Johansson: The Johanssons Visited Domenic's School Today
http://friendsofdomenic.blogspot.fr/2010/05/johanssons-visted-domenics-school-today.html
Och en mycket correct uppfattning om svensk socialstat att stå på:
En liten handledning i hur svenska staten genom socialtjänsten tvångsomhändertar barn
http://vaken.se/modules/smartsection/item.php?itemid=732
"Barnet är ett självständigt, sina egna rättigheters subjekt."
Barnet är en ensam individ och som sådan i fokus för skyddsaspekten. Vad, hur, om eller varför någon gjort något mot barnet är i LVU oväsentligt, det viktiga är att barnet skyddas mot dess föräldrar och deras oförmåga att skydda det (LVU § 2) alternativt skydda barnet mot dess egen destruktivitet (LVU § 3). LVU är ju uttryckligen en tvångslag som ger det allmänna rätt att intervenera i familjens privatliv. Detta skydd avser alltså även skydd mot förälders eventuella oförmåga att skydda barnet (t ex mot tredje person). Det kan även vara fråga om "oförmåga att se barnets behov" samtidigt som föräldern påstås "använder barnet för sina egna behov". Observera att LVU i sin skyddsaspekt riktar sig uteslutande mot föräldrar och barn men inte mot andra personer som kan utgöra en fara för barnet. Den ideologiska tanken bakom LVU är att åtgärderna skall riktas mot kärnfamiljen.
Till exempel hindras föräldrar skydda barn från skoltvång, psyk - och soc.
Barn utgör det viktigaste marknadsintresset för Socialstaten, Sveriges i särklass största företag. Socialstaten har monopolställning och närmast obegränsad tillgång på kapital samt agerar utan konkurrenter eller krav på resultat.
Tvångsomhändertagandena i sig kostar uppskattningsvis (det finns inga säkra siffror tillgängliga och Socialstyrelsen ser det inte heller som angeläget att vi skall känna till det) 20-30 miljarder (jmf. miltärbudgeten på ca 40 miljarder) men, skadeeffekterna inräknade, förmodligen mångdubbelt mer. De verkligt stora pengarna ligger dock i den makt till "frivilliga" insatser och resurser som staten, tack vare blotta förekomsten av LVU:s totala maktrekvisit har tillgång till. I skuggan av LVU kan hela socialbyråkratin försvaras och expandera inom område efter område med särskild förkärlek till de omyndiga, dvs barnen. Barn fungerar i själva verket alltså som täckmantel för tillgång till skattemedel. När du nästa gång hör om problem bland barn- och ungdomar som man säger sig kunna lösa genom att socialbyråkratin tilldelas större resurser, kan problemen i själva verket vara det omvända, d.v.s. bero på att verksamheten redan erhållit för stora resurser.
Exempel: grabb finner vänner via internet bättre än skolan af ngn anledning (som skulle kunna vara mobbing eller annan isoleringsfrämjande sak på skolan) och anses "datorberoende":
Datorberoende pojke omhändertas
http://www.bltsydostran.se/nyheter/karlskrona/datorberoende-pojke-omhandertas(2370117).gm - PN:
- Det är en grupp som i stort sett uteslutande tar fasta på att hemskolning omnämndes i LVU-processerna. Den är oerhört tendentiös. Jag undrar fortfarande över vem det är du tror är advokat, jag misstänker nämligen att det är jur. kand. Ruby, barnmisshandelsförespråkarinnan, du syftar på. Om hon är advokat numera är det väldigt, väldigt nyligen hon har fått titeln; personligen tror jag att hon är oförmögen att vinna inträde i Advokatsamfundet men jag blir gärna tillrättavisad på den punkten. Hon har drivit Domenics fall och i praktiken grundlurat hans föräldrar för sin egen dubiösa organisations skull. Hon är okunnig i konventions- och konstitutionell rätt och sysslar främst med att försvara våld mot barn.
Påhälsningen på skolan som hon och Domenics föräldrar genomförde var mycket märklig. Föräldrarna uteblev kroniskt från det planerade umgänget under den perioden och plötsligt åkte de till skolan och började tjorva om det stackars barnet. Pinsamt, om man frågar mig. Det kan noteras att den blogg du hänvisar till inte i några delar bygger på det underlag som LVU-besluten fattades på, den handlar alltså om någonting helt annat än tvångsomhändertagandet.
Vaken.se är en samlingsplats för knäppskallar med låg bildningsnivå och påträngande barnsligt konspirationstänkande. Jag har svårt att se varför du citerar en av deras verklighetsfrämmande pamfletter.
Anledningen till att man går i skolan är för att tillgodogöra sig utbildning som för de allra flesta människor i Sverige är nödvändigt för att de ska kunna bli självförsörjande och åtminstone någotsånär integrerade medborgare. Det är inte för att man hittar bättre vänner där än genom att sitta vid en dator. Notisen är dessutom otroligt sparsam med information, den anger ingenting om hur omfattande pojkens datoranvändning varit eller varför den motiverade till ett omhändertagande.
I domstolshandlingarna rörande Domenic kan du för övrigt se vad Ruby erhållit som arvode för att driva tämligen meningslösa processer. Det är hennes affärsidé, att få människor som inte förstår bättre att anlita henne som ombud i processer hon som jurist borde förstå att hon inte kan vinna framgång i. - HGL:
- "Anledningen till att man går i skolan är för att tillgodogöra sig utbildning som för de allra flesta människor i Sverige är nödvändigt för att de ska kunna bli självförsörjande och åtminstone någotsånär integrerade medborgare" - mera integrerade än sjelfförsörjande i många fall, m a o spild tid. Äfven om tiden vore väl använd vore vänskapen eller frånvaron deraf mycket relevant i a f för om man trifs der eller intet. Att tvinga folk att stanna der de intet trifvas är slafveri.
"Vaken.se är en samlingsplats för knäppskallar med låg bildningsnivå och påträngande barnsligt konspirationstänkande" - Och hvarför skulle jag snobba om dylikt? Finner snarast att bruket af ord som "barnsligt" är en billig förtryckarestrategie* eller hvad nu feministernas ord var om fenomenet.
"att få människor som inte förstår bättre att anlita henne som ombud i processer hon som jurist borde förstå att hon inte kan vinna framgång i." - har du cristallkula?
Iven iff deer is nå Narnja, aj vill livv äs lajk ö Narnjönn äs aj kän ... Sverige är definitivt på underjordens sida häri.
Men tack för att du nästan öfvertydligt medgaf att skolan är en form af tvångsintegrering! - PN:
- Sextonåringar är inte myndiga i Sverige. Vad de trivs med ska inte vara avgörande för vilken livsföring de har, av goda skäl.
Om det är allt du har till försvar av vaken.se så är min inställning oemotsagd.
Nej, jag har juridikstudier att luta mig emot.
Vad du menar med underjorden är mycket otydligt.
Självklart bör skolgång vara obligatoriskt. Mycket få sociala fenomen är så nyttiga för mänskliga samhällen som obligatorisk grundutbildning. De allra flesta människor är varken lärare eller lämpade att agera som sådana i någon större utsträckning därför är det bra om det allmänna kan erbjuda ämnesspecifikt utbildad personal som tar det ansvaret istället. I fallet Domenic har de gjort det emedan föräldrarna inte har gjort det. Vilket som är bättre enligt min uppfattning hoppas jag är tydligt. - HGL:
- Du har afslöjat att du intet läst Silfvertronen af C S Lewis. Annars hade både svensk-stafvade engelska commentaren och referensen till underjorden varit uppenbar. Svensk juridik-filosofi är ganska mycket Hedenius, eller huru? Äfven det ganska underjordiskt.
De allra flesta menniskor ha capacitet att lära sina barn hvad de verkligen sjelfva veta och bry sig om. Och ingen att lära barn en massa saker som ngn annan satt upp som pensum för dem utom ifall det sammanfaller med föregående categorie. Hvilket än en gång tydliggör att skolpligt (liksom LVU, liksom mentalvård och annat dylikt skit) är tvångsintegration. M a o öfvergrepp från en "allsmägtig" d v s sjelfförgudande stats sida. Att du sätter svenska juridikstudier öfver de rättsfilosofiska och relevanta sakerna i vaken.se visar än en gång en ganska underjordisk instälning. Jag menar: Hitler, som med Reichschulgesetz visade sig hålla med dig om skolpligten, är ju redan dernere och väntar på dig. - PN:
- Nja. Rättspositivismen efter Hägerström är minst sagt skadeskjuten numera. Jag är tämligen ringrostig vad avser referenser till brittisk fantasylitteratur, vilket knappast är en brist relevant i diskussionen.
Vill du att jag också ska börja strössla med fantasymetaforer? - HGL:
- Om du har lust. Kan vara upplysande hvilken fantasy en person läser. Säger en del om en person hvilken smak denne har. Om du nu intet uttrycker rättspositivism, hvarifrån har du då detta förakt för IV Budet i tillempning i verldslig lag? Luthers tvåregimslära tagen till absurdistiska längder? Eller ren tanklöshet? Ang. Silfvertronen är referencen en slags tillspetsning af Antigones poäng mot Kreon. "Äfven om det intet funnes objectivt ngn orubblig lag är det bättre att hålla den orubbliga lagen än svansa för tyranners påbud" typ. Äfven om det i Antigone och vårt fall blir "mot slägtpieteten" och i Silfvertronen var "mot religion och patriotism."
- PN:
- Frågar du mig varför jag inte tycker att föräldrar bör få göra vad de vill mot sina barn utan att det är rätt att ingripa?
Därför att det är elakt mot barnen. Vad man tillåter ske emot barn sker emot Jesus, enligt hans ord. - HGL:
- Hans-Georg Lundahl Det är elakt mot barnen att en stat tror sig ha rätt mot föräldrar. Stup i qvarten och på godtyckligaste grunder. Dessutom felciterade du. Jesus Christus sade intet "hvad man tillåter ske gentemot" utan "hvad man gör gentemot". Godt eller ondt.
Att tas ifrån sina föräldrar och vid hvarje fråga derom höra dem begabbas som "omogna" eller "sjelfva barn" eller sjuka eller dylikt (och hvem tror att ett omhändertaget barn intet frågar) är så groft nedvärderande för barnen sjelfva.
"De minsta" är f ö intet bara barnen utan också de fattiga. Och det är ofta just fattiga som råka ut för LVU.
Och dessutom äro barmhärtighetsverken uppräknade på stället. Sju. Ngn undrade om blodgifning var med, men det ingår väldigt uppenbart af somatiska och dermed rätt odiscutabla grunder i "besöka sjuka". - Der stannade débatten af.
- Här fölger nra spår jag intet fölgde upp:
- MS: " vi hade statliggodkänd hemundervisningsmaterial från min fars hemland Nya Zeeland som var riktigt bra"
- Men paret Johansson hade tydligen också hemundervisningsmaterial:
- "i senare processer tar pappan upp ett utländskt utbildningsmaterial för barn som lever i indisk slum som skäl för sin egen lämplighet som hemskolare, med mera."
- Så för att utbildningsmaterialet i fråga riktar sig till slumboende skulle det vara dåligt?
- PN: "Sextonåringar är inte myndiga i Sverige. Vad de trivs med ska inte vara avgörande för vilken livsföring de har, av goda skäl."
- I vettigare tidpuncter ha myndighetsåldern delats upp i två. För att drifva företag eller syssla med politik har det varit 25 år. För att gifta sig (m a o för att veta hvad man trifs och vantrifs med i allmänare drag också) har det varit 14 / 12 (olika per kön p g a flickors tidigare genomsnittliga pubertet). PN ger mycket god inblick i sitt förakt för barns och ungdoms trifsel, när det intet passar myndigheters ingripande att taga hänsyn dertill:
- PN: "Vad de trivs med ska inte vara avgörande för vilken livsföring de har, av goda skäl."
- Och altså skall den som af djup skolleda undviker skolan förfölgas af myndighetesingripanden som LVU-omhändertagande?
- HGL: "Och dessutom äro barmhärtighetsverken uppräknade på stället. Sju."
- Med andra ord: tvångsomhändertaganden utgöra intet ett åttonde.
Min syster har fått sitt lif förstört af LVU. Och PN vädjar till snobberie om att jag skulle vara mer aristocratisk än LVU-motståndare? Det är ju barockt!
Hans-Georg Lundahl
(d v s HGL ofvan)
La Clairière, Paris
St Lambert
17-IX-2012
*Förtryckaretactik var vist ordet.
Monday, August 13, 2012
Undrar hvad Herman Lindqvist nu säger om min propos ...
SVD.se > Kultur > Faktafel stoppar Lindqvists nya bok
En anledning för mig att blogga och ge en öppen licens åt alla och enhvar som läsa mina bloggar att trycka och sälga är just att kunna utan egna tryckeri-resurser kunna ha mina saker tryckta på mitt ansvar och intet stoppade af ett förlag som ogillar det ena eller andra jag säger.
Och om boken hade börjat som separata blogginlägg, så hade han kunnat ha en discussion om saken i commentardelen af just det blogginlägget.
Hans-Georg Lundahl
Bibl. Georges Pompidou
Sancta Radegundis Dag
13-VIII-2012
Svensk version af mina villkor, formuleringen anpassad till evt collectivt författareskap
English version
Version française
Gamla Donativo-sidan och anglo-fransk förklaring derom.
Sunday, August 5, 2012
Svenska Föreningen och Justa Clubben
En del svenskar bo i Paris. Förmodligen är det ännu fallet med den ganske folkkäre causeuren Herman Lindqvist (corrigerar mig enligt wikipedien: Chambourcy nära Paris). Det är också fallet med mig. Nå, när han skrifver för Aftonbladet och min favoritpoet är Atterbom, som kallade Aftonbladet "rikspöbeltidningen" och om hvilken samma Aftonblad brukade ord som "den andeliga och lekamliga lifegenskapens varulf" och en "af munklegender förtorkad mullvad", så är det kanske intet upplagdt för bästa samförstånd mellan honom och mig. När dessutom Aschberg (som ger valuta för detta med pöbel), Guillou (som har en förvrängd syn på både kristendom och korstågen) och före dem min antifavorit bland 1800-talets svenska författare, Almqvist, ha skrifvit i den tidningen, är det intet att undra på om vi intet blifvit bästa bröder.
Jag antar att hans politiska och religieusa hållning intet är den som passar bäst med en som vid sexton beundrade Bertil Gärtner och sedan 20 + har (med ganska få reservationer) beundrat Ärkebiskopen Marcel Lefèbvre.
Men OK, var han corre i Prag 1968 och fördömde inmarschen kan man ju förlåta honom ett och annat.
Ändrar dock intet att han förolempat Axel von Fersens yrkescometence (collegor till hans egen slägt dessutom) och Ludvig XVI's virilitet (nå, hans föregångare på Aftonbladet voro ju intet nådiga mot Atterbom heller) samt Marie Antoinettes ära.
På detta har jag svarat, för att inför franska monarkister godtgöra Sveriges ära, med att sprida bloggen Tea at Trianon. Af americanska författarinnan Elena Maria Vidal. Tillegnad just Marie Antoinette, Ludvig XVI och deras barn. Liksom två af hennes tre romaner (Tea at Trianon om Marie Antoinette, Madame Royale om hennes dotter - den tredje, The Night's Dark Shade är om de hemska Catharerna och om den gode Simon af Montfort, hvilken på sin tid måste ha varit för Provence hvad Patton var för Europa efter D-Day).
När mitt visserligen utgångna men ändå godtagna ID-kort stals var det efter månaders trälande Svenska Föreningen i Paris som betalade mitt pass.
Jag anade att det skulle i denna i sig ganska vackra geste kunna ligga en baktanke om att denna (i hvilken jag förmodar Herman ingår) ... [afbrott i redactionen af denna essai] ... Jag hyste en viss farhåga att den förväntade tacksamheten vore ngt i stil med att lägga ned mitt stöd för l'Ancien Régime och min motvilja mot Lindqvists oförmåga att skilja mellan vänskap mellan en man och en med en annan gift qvinna å ena sidan och å den andra äktenskapsbrott. Jo, Axel von Fersen och Marie Antoinette voro goda vänner. Men intet skyldiga till det som Herman objectivt beskyller dem för. Jag säger objectivt, eftersom han sjelf, subjectivt sedt, kanske intet betraktar det som en beskyllning.
Eftersom jag hvarken ville vara otacksam eller visa just den tacksamheten, så var jag ganska ifrig att erbjuda min penna åt ett af Svenska Föreningen uppställt thema. Nota Bene: de kunde säga mig HVAD de ville jag skulle skrifva OM, men intet HVAD de ville ATT jag skulle skrifva derom. Jag gaf dem erbjudandet via ambassade-personalen samtidigt som jag fick ut passet. Fick ingen beställning. Och passet har nu försvunnit. Tappat? Stulet? Polisanmälan derom kryssade jag i båda alternativen, eftersom jag intet ville utesluta någotdera. Sednare blef äfven en väska och ett par byxor stulna i Beauvais.
Skulle Svenska Föreningen kunna stå bakom stölderna som sådan? Nej, bort det. Skulle frimurare bl a verksamma inom Svenska Föreningen kunna det? Jodå. Eller judar? Tja om de räkna mig som jude och otillräckligt fostrad skulle de kunna få för sig att de hade ngn slags rätt eller rentaf pligt att complettera min fostran. Ungefär som jag misstänker att de (d v s deras stamfränder ngn generation bakåt eller två eller tre) gjorde med en wiensk målare och krigsveteran (född i Lienz, volontär för Preussen, intet Österrike, underligt nog) som i deras ögon var för litet avant-gardistisk. Tänk om den käre Adolf hade fått måla i st f att bli loge-broder och politiker! Han borde verkligen ha stått på sig och målat på! Men det hindrar intet att i så fall dessa judar ha fler sympatiseurer bland Paris' svenskar än jag sjelf. Vissa glömma att camrat-fostran är synonym till pennalism och till mobbing.
Det tycks ha uppmärksammats nyligen att jag signerar ett antal af mina blogg-artiklar från Georges Pompidou. Intet sjukhuset i ena ändan af en af spårvagnslinierna, utan bibliotheket (med avant-gardistiskt konst-centrum) i Beaubourg. Gångna veckan stod en man som talade engelska med tydligaste Ingrid-Bergman-accent (Mordet på Orient-expressen, der hon spelar svenskättad americanska) vid pressdisken. I går hade jag en granne vid datorerna hvars FB-profil bar ett tydligt svenskt namn och hvars väninna bar samma efternamn som en af mina studierectorer, den vid SSHL. Hon var hvithårig.
Idag bakom byggnaden såg jag en tjej med tydligt svensk text på veskan. Hon gick ngt bakom en dame med annan hårfärg, jag vet intet om det var mor och dotter eller om de intet hade ngt att göra med hvarandra. Men, hon vägrade svara på svenskt tilltal.
Allt verkar upplagdt för att dra slutsatsen att svenskarne i Paris anse mig pinsam och att de vilja visa mig det.
Jag lemnade Sverige af en anledning. Den var intet kärleken till en fransk tjej som jag intet treffade förrän jag redan var i Danmark. Den var förtrycket - af klart communistisk öststatstyp - i mitt rent culturelt, culinärt och landskapsmessigt så kära hemland. Skilnaden mellan mig och de vanligast förekommande svenskarne i Paris är som mellan - på den tiden - en kristen afhoppare från en öststat och dennas nomenclatura i utlandsresidence.
En afhoppare "från en öststat", befintlig i Sverige (som 1968 var friare än nu) länkade till en artikel på tjeckiska (jo, just samma öststat Lindqvist skref om, tala om serendipity), som jag tack vare Google Translate och litet god vilja kunde få fram att det handlade om undervisningen i Sverige: kristna friskolor TVUNGNA att fölga läroplan, hemskolning FÖRBJUDEN (liksom målaren gjorde i Tyskland 1938!) utom i fall eleven redan är mobbad. D v s en förälder som kan befara att kristen tro i Malmö, eller fetma utanför vissa rotmosätande och falukorfsätande landsbygder (som sagt, jag har inget mot vårt land i culinära afseenden och var sjelf fet som ungdom) får ändå intet hemskola barnen. Intet förrän de redan blifvit mobbade. Staten har typ alltid rätt att säga "vi måste i alla fall försöka först". M a o har medborgaren, i den mån han stannar i landet och underkastas dess lagstiftning (jag vägrar kalla detta "lag" ty det är mot naturrätten), blifvit statens slaf.
Jag vet intet om svenskarne i Paris komma att förlåta mitt motstånd - några af dem ha ju famille duktigt insyltad i handteringar som skolpligt eller tvångsomhändertagna barn och andra utgöra de borgare hvars fördomar (eller utom de frihetsvänligaste fördomarne för deras egen del) pådyflas svenska folket via sådana handteringar. Och jag ber dem intet om förlåtelse heller. Jag bara påpekar att vissa saker de gjort börja likna situationer der commentaren lyder: "justa clubben, liksom!"
Hans-Georg Lundahl
Georges Pompidou, Beaubourg
10de Sönd. e. Pingst
5-VIII-2012
Subscribe to:
Posts (Atom)
